Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Litteraturen 1750—1770 - Klopstock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
696 KLOPSTOCKS BIBELDRAMER
frågar hans vän — för den Eviges straff? “Das thu’ ich
nicht. Wir beide verwesen einst. Das ist alles.“ Och när
vännen frågar honom, om han då ej hoppas på odödlighet,
svarar han :
Ich wünche sie und will
Sie suchen da, wo sie zu finden ist,
Wenn sie das ist.
Till sist omvändes han till den rena tron och får visshet
om, att han funnit förlåtelse. Här hava vi således åtmin-
stone ett utkast till en tragisk karaktär, och även några av
bifigurerna äro psykologiskt studerade, Salomos båda vänner
Chalkol och Darda, den förre en oblidkeligt sträng Jahve-
dyrkare, den senare mera vek och fördragsam. Men olyckan
var, att Klopstock ej kunde sätta dessa karaktärer in i någon
handling. Jag tänker då ej på, att någon intrig ej finnes,
att ingenting sker, och allt blott är en konversation. Det
betyder intet, ty i en dylik konversation kan, såsom Racine
och Molière visat, ligga en rik och spännande handling.
Men här har denna konversation ingen märkbar betydelse
för den inre handlingen. Salomo ger order och kontra-
order, Chalkol och Darda utveckla var och en sin stånd-
punkt, men handlingen, även den inre, står i alla fall alldeles
stilla, och varför Salomo till sist omvänder sig, förefaller
ganska gåtfullt. Man väntar sig nästan, att han såsom
Destouches’ 1’Irrésolu skall ändra sig i sista stund och återgå
till sin Molockdyrkan. Klopstock vill, men kan ej skildra
hans själslidande, ty dessa djupare toner lågo icke för honom.
En karaktäi’ som Salomos förstod han icke. Tvivlet var för
honom blott synd, ingen salighet fanns utanför den rena
läran, och i detta fall är han lika trång som Polyeuctes
författare. Salomo är således ett uttryck för en av de reli-
giösa strömningarna inom tiden — den, mot vilken Lessing
under det nästa årtiondet vände sig med Nathat der Weise,
upplysningens främsta drama.
I Salomo kommer icke blott det religiösa draget hos Klop-
stock fram, utan även hans konungatrohet. Salomo var ju
en upplysningsfilosof som Fredrik II, men likväl underkastar
sig det rättrogna folket hans befallningar. Denna lojalitet
var blott én annan sida av hans patriotism, som kommer
fram i tre andra av hans dramer eller, som han kallade dem,
“Bardieten“: Hermanns Schlacht (1769), Hermann und die
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
