Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Litteraturen 1750—1770 - Klopstock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOPSTOCKS BARDIETEN 699
På 1740-talet hade emellertid en skolrektor Gottfried Schütze
utgivit några skrifter om de forna germanerna, vilka skildras
med en patriotism, som erinrar om Olaus Rudbecks och i
vilka han särskilt gjorde sig skyldig till samma fel, som
redan 1600-talets lärde begått: att sammanblanda kelter och
germaner. Det var företrädesvis genom honom, som kelternas
“druider“ och “barder" kommo att införlivas med den german-
ska fornvärlden. Den nitiske pedagogen tänkte sig saken
så, att “druiderna voro rectores, siarne conrectores och bar-
derna subrectores och collaboratores“, men på ett annat
ställe uppfattar han druiderna såsom ett slags hedniska
“biskopar eller superintendenter“. Det är också från Schütze,
som Klopstock fått de barder och druider, som uppträda i
hans drama; “bardsången“ förekommer redan hos Schlegel,
men mera i förbigående, under det att den hos Klopstock
utgör en huvudbeståndsdel av dramat, och överdruiden Brenno
intar där ett mycket bemärkt rum. I dramat får man bl. a.
bevittna, huru druiderna utföra ett stort offer, medan bar-
derna sjunga sina körsånger och “Opferknaben“ utföra en
helig dans. I början av 1760-talet utkom vidare, såsom vi
minnas, Ossian, som redan 1764 förelåg i tysk översättning
och genast kom att avsätta starka spår i Klopstocks produk-
tion. Det dimmiga, orediga i Ossian, lyriken, den starka
sentimentaliteten, det exotiska — allt detta måste tilltala
en skald av Klopstocks art. Till sin naturell stod Klopstock
vida närmare Ossian och Young än han stod Milton.
Till det forntyska inslaget från Tacitus-Lohenstein och
det keltiska från Schütze och Ossian sällade sig kort där-
efter de uppslag, han mottog från den nordiska fornlittera-
turen, som han, i likhet med en mängd tyskar i våra dagar,
betraktade såsom forntysk. Redan i min redogörelse för
källorna till Grays Bard har jag anfört de isländska dikter,
som vid denna tid voro kända; om de varit kända även av
Klopstock, är ovisst. Det närmaste uppslaget fick han i varje
fall från en tysk dikt av en författare, Heinrich Wilhelm
von Gerstenberg, till vilken jag sedan skall återkomma.
Denne hade 1766 författat Gedicht eines Skalden på grund-
valen av det material, jag förut anfört, ehuru dikten egen-
domligt nog inspirerats av ett danskt “Hyrde-Stykke“ i
Gessners stil, där författaren dock rört sig med en forn-
nordisk apparat. Hos Gerstenberg finner man igen hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
