Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Litteraturen 1750—1770 - Klopstock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
702 KLOPSTOCKS LYRIK
Klopstock. Hos den senare fanns onekligen en verklig, om
än ej stark, något vek lyrisk känsla. Men denna fick aldrig
något fritt utlopp, utan förkvävdes av hans klassiska lärdom.
Han kunde aldrig frigöra sig från sina mönster. I sina oden
besjunger han kärleken, vänskapen, naturen, fosterlandet,
ger ett uttryck åt tidens och sin egen sentimentalitet, men
han är aldrig fullt naturlig, utan alltid något av en lärd
poet. Horatius var i formellt avseende hans mönster, och
det är de olika metra i hans oden, som han i sina orimmade
dikter efterbildar. Men det verkar onekligen något häm-
mande på läsarens fantasi att över varje dikt se det metriska
schemat angivet. Enkel kunde han aldrig bliva, och ehuru
grundtonen i hela hans diktning var religiös, kunde ingen
av hans andliga dikter tränga ned till folket. På samma
sätt förstöres hans patriotiska lyrik av den halvlärda myto-
logien. Gray, som också var en lärd, lyckades att vida
bättre dölja denna lärdom, och en dikt med en så lyrisk
stämning som Grays Elegy kunde Klopstock aldrig skriva.
Han tillhör numera också blott litteraturhistorien. Men
där intager han ett bland de mest betydande rummen, och
få författare hava, visserligen blott under en kortare tid,
så behärskat litteraturen som han. Återverkningarna spåras
ju även inom vår svenska litteratur. Denna plats intager
han med rätta, ty han kom med en mängd nya uppslag,
som hans samtid och efterföljare tillgodogjorde sig.
För det första kan han sägas vara den förste patriotiske
skalden på 1700-talet. Hans Hermanns Schlacht är väl
några år yngre än de Belloys Siège de Calais. Båda äro
estetiskt underhaltiga, men trots sina brister har Klopstocks
drama dock betydligt större mått. De Belloys insats blev blott
en tillfällig moderörelse inom Frankrikes litteratur, under
det att Klopstocks patriotism för årtionden kom att behärska
den tyska ungdomen. I motsats till den franska hade
denna tyska patriotism en starkt antikvarisk karaktär; den
franska var chevaleresk, medeltida, Klopstocks var forntysk,
och härigenom införde han en helt ny motivkrets inom
litteraturen. För Tyskland fick denna väl icke någon större
betydelse, men dess mera för norden. Den “götiska“ rikt-
ningen har dock i Klopstock en av sina föregångsmän.
Det är sant, att han icke var den allra första, ty det var
Schlegel. Men det var dock Klopstock, som slog igenom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
