- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 5. Upplysningen och förromantiken /
715

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Litteraturen 1750—1770 - Wieland - Winckelmann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

WINCKELMANNS BIOGRAFI 7 15
nytt släkte fram, och för detta framstod han såsom en
representant för en gången tidsepok. Under den sista tiden
slog han sig därför mest på översättningar, från Cicero,
Horatius och Lukianos, och efter några sammanstötningar
med Goethe blev det personliga förhållandet dem emellan
ganska gott. Först 1813 slutade Wieland sina dagar.
WINCKELMANN
För en mera historisk uppfattning av antiken hade frans-
männen gjort föga, och det var ju ock naturligt, att den
franska klassiciteten skulle vara fastast rotad i sitt hemland.
Mera hade åstadkommits i England, där Wood 1768 utgivit
sin förut refererade Essay on the original genius of Homer.
Det stora och banbrytande uppslaget hade likväl redan förut
kommit från Tyskland. Förberedelser härtill kunna väl så-
som vi sett, spåras hos Pyra, Klopstock, Wieland m. fl.
Men den store vägrödjaren var här Winckelmann.
Hans biografi är det stora snillets underbara levnadssaga.
Johann Joachim Winckelmann föddes i den lilla staden
Stendal i närheten av Magdeburg år 1717 såsom son till
en fattig skomakare, och hela hans ungdom var en fortsatt
kamp mot fattigdomen, men en kamp, uppburen av en
okuvlig energi och ett brännande begär efter vetande, sär-
skilt vetande om den klassiska forntid, varom han i skolan
börjat läsa. För att livnära sig fick han — liksom före
honom Luther — gå omkring och sjunga i borgarhusen,
och på så sätt kunde han avsluta sin skolgång. 1738, då
han var tjugoett år, kom han till universitetet i Halle för
att bli präst. Men härför hade han icke smak, utan fort-
satte med sina klassiska studier, mest på egen hand, ty så-
som jag förut påpekat stodo dessa vid denna tid synner-
ligen lågt i hela Europa. Den klassiska eruditionen hade på
1700-talet sjunkit ned till ett grammatiskt-antikvariskt pedan-
teri, som stod fullkomligt främmande och oförstående för
den antika civilisationen, och det var just Winckelmann,
som skulle ingjuta nytt liv i filologien. Det djupaste in-
trycket på honom gjorde därför icke universitetsstudierna i
Halle, utan ett kort besök i Dresden, där han fick tillfälle
att se de där samlade konstskatterna. Dessa universitets-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 20 23:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/5/0737.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free