Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Litteraturen 1750—1770 - De tyska upplysningsfilosoferna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
726 MENDELSSOHN
sidan kunde han knappt taga dem på allvar. Han hade
ingen sympati för dem, och under den berömde upplysnings-
filosofens regering fingo de det betydligt sämre än förut,
under det att Brandenburgs judar tack vare den store kur-
fursten förut haft det bättre än deras stamförvanter i det
övriga Tyskland. Kurfursten hade nämligen 1670 tillåtit
femtio judiska familjer, som fördrivits från Österrike, att
slå sig ned i Brandenburg, där de mot en avgift av åtta
thaler per familj om året blevo s. k. Schutzjuden d. v. s.
erhöllo landsherrens tillstånd att utan hinder bo på en viss
plats och där åtnjuta vissa rättigheter. I det hela hade de
det lugnt. Utan att därtill vara tvungna levde de i sträng
avskildhet från de kristna, bodde vid sina “Judengassen“,
där de handlade med gamla kläder o. d. samt förde i all-
mänhet ett stilla och aktningsvärt liv — särskilt var deras
familjeliv mycket gott. Deras egentliga intressen voro reli-
giösa, gingo ut på ett rigoröst uppfyllande av lagen, och
deras andliga värld var begränsad till Talmud. I regeln
voro de fattiga, men några hade höjt sig till ett visst väl-
stånd och börjat några manufakturfabriker. Tyska talade
de icke, förstodo det knappast heller, utan hade sitt eget
språk, jiddisch. Några tyska böcker läste de icke, ansågo
det t. o. m. syndigt att taga en dylik bok i handen och
voro därför fullkomligt avstängda från den tyska kulturen.
Deras egna böcker — nästan uteslutande av religiöst inne-
håll — voro på jiddisch och tryckta med hebräiska bok-
stäver. Naturligtvis hade de sina egna skolor, men där
lästes blott lagen, Talmud och hebreiska. Först 1778 grun-
dade en av Moses Mendelssohns vänner, David Friedländer,
en judeskola i Berlin, i vilken undervisningen meddelades
på tyska.
Under Fredrik- II fingo Preussens judar, som sagt, det
betydligt sämre, och den religionsfrihet, som han proklamerat,
tänkte han aldrig utsträcka till judarna. Tvärtom inskränkte
han genom en förordning av 1750 deras förut minimala
rättigheter. I Berlin funnos då 333 “Schutzjuden“, vilkas
familjer räknade ej fullt 3,000 medlemmar. Nu nedsattes
antalet Schutzjuden till 150, och skyddsbrevet fick hädan-
efter blott ärvas av den äldste sonen; 1763 utsträcktes
rätten även till den andre sonen, men härför fingo judarna
betala 70,000 thaler. Dessutom visade konungen på allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
