Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Litteraturen 1750—1770 - De tyska upplysningsfilosoferna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
730 MENDELSSOHN
Och bakom hans manliga försvar för den religion, som han
ärvt från sina fäder, ligger en pietetskänsla, som under 1700-
talet var ganska sällsynt och som nu verkar sympatisk.
Trots sin judiska ortodoxi ville Mendelssohn för övrigt ej
förneka, att även judendomen hade sina brister. Vilken
vän av sanningen — skrev han till Lavater — “vågar väl
skryta med, att hans religion är fri från skadliga mänskliga
tillsatser? Men om det väsentliga i min religion är jag så
fast, så ovederläggligt övertygad som ni kan vara om eder“.
Så till vida bröt han också med den stränga judiska ex-
klusiviteten, att han sökte göra sina trosförvanter förtrogna
med den tyska kulturen och förvandla dem till tyska med-
borgare; så översatte han för dem Psaltaren och Moseböckerna
till tyska, och överhuvud var det från honom och Lessing,
som den judiska emancipationen utgick.
Den tyska “upplysningen“ var därför, såsom man härav
finner, ganska olik den franska, snarare en reaktion mot
denna och en reaktion, som med vissa trådar sammanhängde
med den gamla tyska pietismen. Det var också företrädes-
vis i Tyskland, som frimurarorden utvecklade sig till en
deistisk-religiös organisation, som hastigt grep omkring sig;
under åren 1760—1780 stiftades i Tyskland ej mindre än
sextio nya loger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
