Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Lessing - Emilia Galotti - Nathan der Weise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
752 EMILIA GALOTTIS BETYDELSE
även en bland förebilderna för det följande dramat. Men
något intryck av tragedi får man knappast, ty för den
tragiska karaktären hade Lessing ej sinne. Ingen av de
handlande genomgår någon själsstrid, ingen är psykologiskt
studerad, och tragiken är densamma som i Miss Sara Samp-
son: en oskyldig ung kvinna råkar ut för ett olycksöde
och går under. Att Lessing fattade detta såsom tragiskt,
berodde på hans uppfattning av det tragiska över huvud,
vartill jag, som sagt, senare skall återkomma.
Till styckets framgång bidrog måhända ock den politiska
innebörd, man där trodde sig spåra. Lessing hade förlagt
sitt stycke till en av de italienska småstaterna. Men unge-
fär som prinsen av Guastalla voro flera av de tyska små-
tyrannerna, och det förefaller, som om Lessing här måttat
ett hugg även åt dem. Prinsen är upptagen av sina planer
på Emilia Galotti, och en rådsherre kommer in för att få
några underskrifter. “Vad är det?“ “En dödsdom“. “Fort
hit med den då!“ “Det var en dödsdom jag sade“. “Det
hörde jag. Men jag har bråttom“. Så sköttes nog rätt-
visan vid denna tid på många ställen i det heliga romerska
riket. Men Lessing och Alfieri äro nästan de enda av upp-
lysningtidens tragöder, som vågat lägga in något politiskt
innehåll i sina dramer. Emilia Galotti, som först upp-
fördes i Braunschweig, blev också efter någon tid förbjuden,
emedan man där trodde sig se en anspelning på arvprinsens
förhållande till markisinnan Branconi. Och den politiska
liberalismen i Emilia Galotti var i varje fall ett uppslag,
som kort därefter vidare fullföljdes av Schiller i Kabale
und Liebe och Don Carlos.
NATHAN DER WEISE
De år, som lågo mellan Emilia Galotti, som trycktes 1772,
och Nathan der Weise, som kom ut 1779, upptogos till
större delen av teologiska strider, till vilka jag sedermera
skall återkomma. Ett inlägg i denna upplysningskamp var
Nathan der Weise. Redan 1775 hade Lessing gjort det
första utkastet till detta drama, men låtit det ligga, och
det var först under den teologiska polemiken han kom på
idéen att — såsom han skriver — begagna teatern såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
