Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Lessing - Laokoon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
766 LAOKOONS BRISTER
sidan måste de handlingar, som poesien skall skildra, utföras
genom vissa personer. Men måleriet kan blott återgiva ett
enda moment i denna handling och måste därför utvälja det
ögonblick, som är det mest karaktäristiska. Poesien åter
kan blott fasthålla en enda egenskap hos kroppen och får
då taga den, som ger det mest åskådliga intrycket; så gör
Homeros, då han talar om “kopparpansrade män“, “den
liljearmade Hera“ o. s. v., men han inlåter sig icke i någon
längre beskrivning, vars detaljer ej kunna i minnet fast-
hållas och kombineras till ett helt. Ehuru Helenas skönhet
var orsaken till det trojanska kriget, söker han aldrig att
i ord skildra denna. Men han åskådliggör den på ett annat
sätt. Då hon uppträder inför Ilions äldste, yttrar den ene
till den andre, att en kvinna av sådan skönhet väl vore
värd, att troer och akhajer för henne göto sitt blod d. v. s.
han återger det intryck, hennes fägring gjorde, och sedan
få vi härav skapa oss en fantasibild.
Genom denna utredning hade Lessing brutit staven övei’
en av tidens mest populära diktarter, den s. k. beskrivande
dikten, och för Tyskland fick denna kritik en avgörande
betydelse. Utanför Tyskland var dock Laokoon föga känd
och inverkade därför heller icke; både Delilles och Oxen-
stiernas årstidsdikter äro senare än Laokoon. Och även i
Tyskland skrev sedermera Schiller en dylik dikt, Der Spat-
ziergang, där han dock, säkerligen i anledning av Laokoon,
ger en serie av efter varandra i tiden följande landskaps-
bilder, som möta vandraren. Men en dylik “rörlig“ natur-
skildring förekom också alldeles oberoende av Laokoon, ty
så skildrar Bellman en roddfärd till Stockholm, och redan
Creutz hade begagnat sig av denna metod. I sin stränghet
torde väl heller icke Lessings sats kunna och behöva tillämpas,
ty den mänskliga fantasien äger nog en större kombinations-
förmåga att av detaljerna bilda ett helt än den, som Lessing
antog, och poetens konst består väl just i att framhålla
sådana drag, som giva läsaren ett samlat intryck och tvinga
honom till att av dem skapa en åskådlig fantasibild. Visser-
ligen utgjorde Laokoon en välbehövlig gensaga mot den
“Stillebendiktning“, vilken man i Tyskland odlat, men som
det förefaller var Lessing här väl mycket teoretiker, och
Shakspere, som han så beundrade, borde hava lärt honom,
att den moderne skalden kan gå vida längre än Homeros i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
