Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Inledning - Kant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANTS BETYDELSE 15
höra och den “eviga fredens“ tidsålder gry. Det var mot
detta mål, som mänsklighetens utveckling tenderade.
Genom denna höga etiska idealism kom Kant att inleda
den nya tiden. Det är denna, som först, inom diktningen,
röjer sig hos hans mest begåvade lärjunge, Schiller, och det
var denna, som sedermera låg bakom den tyska ungdomens
kamp för frihet och nationellt oberoende. Men Kant för-
bereder ock den följande religiösa reaktionen mot upplys-
ningstiden. Han gör det redan genom sitt starka fram-
hållande av det religiösa kravets berättigande, och i mera
filosofisk form omsätter han här savoyardprästens trosbekän-
nelse. Men han gör det även genom sina försök att åt-
minstone närma filosofi och kristendom till varandra. Hans
synpunkt var — i motsats till upplysningen — icke religio-
nens teoretiska sanning, utan dess betydelse för människans
moraliska liv. Visserligen vänder han sig mot den populära
religionens antropomorfism, likaså mot det inhumana bekän-
nelseraseri, som varit orsaken till så många krig och så
mycken grymhet. Men han söker dock att omtyda kristen-
domens dogmer, om synd, försoning o. s. v. samt giva dem
en filosofisk innebörd, som visserligen står kyrkans lära
tämligen fjärran. Det var emellertid till dessa försök, som
nyromantikens religionsfilosofi sedermera anknöt sig. För
Kant själv voro nog dessa omtolkningar blott en ackomoda-
tion åt den allmänna meningen i Tyskland, och han hade
fullkomligt klart för sig, att denna symboliska tolkning icke
var den historiska. Men även inom religionen trodde han
på en utveckling.
Också på en annan punkt gav han ett uppslag, som sedan
fullföljdes av nyromantiken. Han skilde på vad han kallade
fri och vidhängande skönhet, och av dessa satte han den
fria skönheten“, som ej var beroende på andra associerade
föreställningar, högst. En blomma, en arabesk innehöll så-
ledes mera ren skönhet än t. ex. människokroppen, varmed
dock andra föreställningar än de rent estetiska förknippas.
Men i en dylik sats ligger redan nyromantikens estetik in
nuce.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
