Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Nyromantiken - Det Schlegelska kotteriet - Bröderna Schlegel och deras vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERLINSOCIETETEN
sårande recensioner över Die Horen och. Musen-
kom in, var onek-
Jena
den
mindre ange-
sachsiska uni-
Där
han till januari 1794 och gjorde därunder ho-
med den jämnårige Novalis. Från Leipzig flyt-
efter avslutade universitetsstudier till Dresden, där
sig ned såsom författare. Hans ståndpunkt var,
närmast neoklassisk, och hans dröm var
hade lika dåliga anlag. I Göttingen, dit han skickades för
att ställas under sin äldre och förståndigare broders ledning,
läste han företrädesvis klassisk filologi, och dessa studier
fortsatte han, sedan han efter Wilhelms avresa till Amster-
dam (1791) överflyttat till universitetet j Leipzig,
stannade
kantskap
tade han
han slog
liksom broderns,
att bliva litteraturhistoriens Winckelmann. De skrifter, han
nu utgav, — ganska många — voro också ägnade den
grekiska litteraturen, och i likhet med Winckelmann sökte
han visa upp den helleniska diktningens nära samband med
den grekiska folknaturellen, med grekisk natur och grekiska
samfundsförhållanden. På det mest betydande av dessa ar-
beten, Geschichte der Poesie der Griechen und Körner, bar
Schillers kort förut utgivna Deber naive und sentimentaliche
Dichtung haft ett ganska stort inflytande, och för Goethe
hyste han en oinskränkt beundran.
Emellertid hade brodern 1796 slagit sig ned i Jena, och
dit flyttade nu också Friedrich över. Ty för en ung för-
fattare var ju Jena onekligen lockande: här låg det litte-
rära livets brännpunkt i Tyskland, i Weimar bodde Goethe,
Herder och Wieland, i Jena Schiller och Fichte. Av den
señares filosofi tog Schlegel ett starkt intryck, och det var
till en väsentlig del tack vare vetenskapsläran, som hans
nyromantiska världsåskådning började taga form. Med
Schiller kom han däremot i tvist med anledning av några
för denne
almanach, på vilka Schiller svarade med några förbittrade
xenier. I följd härav blev uppehållet i
nämt, och i juli 1797 utbytte Schlegel
versitetsstaden mot Berlin.
Den Berlinsocietet, i vilken han nu
ligen märklig, ty nu hade man i Tyskland nått så långt i
kultur, att man där fått en motsvarighet till encyklopedis-
mens franska salonger. Det var dessa salonger, som nu an-
gåvo tonen för litteraturen. De ledande voro såsom i
Frankrike kvinnor, och man har med rätta anmärkt, att
dessa både moraliskt och intellektuellt voro huvudet högre
298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
