Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Englands litteratur - Walter Scott och Moore - De poetiska berättelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;‘í’4xa>’
■
■
B
p;
8
LADY OF THE LAKE 436
gestalt, visserligen tapper, men brutal och moraliskt lumpen,
och Walter Scott har icke gjort något försök att skildra
hans själsliv. Även de andra personerna tecknas blott från
det yttre, och inflytandet från skräckromanen gör sig fort-
farande gällande. Huvudpartiet i dikten stammar härifrån.
Marmion har kvarlämnat sin älskarinna, den förrymda nun-
nan Constance, i klostret Lindisfarne. Där hålles nui ett under-
jordiskt valv rannsakning med henne, och efter denna dömes
hon att levande inmuras i en nisch för att där svälta ihjäl.
Först i den nästa dikten, The Lady of the Lake (1810),
har Scott befriat sig från denna skräckromantik och även
byggt sin lay på en verkligt sammanhängande plan. Den
poetiska diktionen står här högre än i Scotts andra småeper
och är på sina ställen rent hänförande vacker. Likaså äro
naturbeskrivningarna av en underbar friskhet och skönhet —
scenen är också en bland de vackraste trakterna i hela
Skottland, Loch Catherine. Allt detta bidrog till diktens
framgång, icke minst att Walter Scott här förlagt händelsen
till de romantiska skotska högländerna och för första gången
sökt att giva en bild av det vilda, primitiva klanlivet där.
Dikten börjar med en överlägset väl gjord skildring av en
jakt, under vilken kung James förirrar sig från sitt följe
och kommer till den då öde stranden av Loch Catherine.
Där möter han en ung flicka, Ellen, vars älskvärda, hurtiga
väsen skalden också lyckats teckna — hans egentligen första
människoskildring. Ellen för honom över till en ö i sjön,
nu kallad “Ellens ö“, där han om natten får gästfrihet i
hennes föräldrars upptimrade stuga. Konungen yppar icke,
vem han är, utan kallar sig Eitz James, vet heller icke,
vilka hans värdfolk äro, ehuru han märker, att de måste
vara av hög börd. På morgonen drar han sina färde för
att begiva sig tillbaka till de sina. Ellen är emellertid
dotter till Skottlands mäktigaste hövding, lord Douglas, som
av konungen blivit förklarad i akt, men som funnit en till-
flykt på ön i Loch Catherine, hos Roderick Dhu, chef för
klanen Mac Alpine. I det följande få vi veta, att James
förbereder ett krigståg mot Roderick Dhu för att tvinga
denne att utlämna Douglas. Men Roderick gör sig beredd
på ett kraftigt, motstånd, ty sin gästvän vill han ej svika,
och här få vi en ytterst livfylld skildring av ett högländskt
krigsuppbåd. De båda härarna närma sig varandra, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
