Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Englands litteratur - Byron och hans grupp - Shelleys personlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554 SHELLEYS MORAL
han kallade “Anarch Custom“ d. v. s. det hävdvunna före-
ställningssättet. Men utan att han övergav sin första stånd-
punkt kom han dock att för sig själv ganska mycket
modifiera den. Han började skilja mellan Pauli kristendom
och evangeliernas, och han älskade och beundrade Jesus
person. Bibeln var en av de böcker, i vilka han oftast
läste, icke för att få kritisera, utan därför att han därav
kände sig uppbyggd; särskilt var han gripen av Jobs bok.
Men denne “ateist“ hade även sinne för den kristna mysti-
ken, beundrade en så ärkekatolsk författare som Calderon,
översatte dennes Mágico Prodigioso och hänfördes t. o. m.
av hans autos: “Jag badar just i ljuset och vällukten av
hans stjärngnistrande autos“. En annan av hans älsklings-
författare var Platon, och det var särskilt dennes mystik,
som slog an på honom, preexistensen o. d. “Ateism“ var
således ett ganska missvisande namn på en visserligen
tämligen oredig världsåskådning, som likväl framför allt var
fylld av en högstämd idealism.
Men det var ej blott Shelleys ateism, som upprörde hans
engelska samtid. Av den societet, som deltog i prinsen-
regentens orgier, stämplades han ock såsom i högsta grad
osedlig. I själva verket hade han en moralisk finkänslighet
som få under denna tid. Att han föredrog en fri förbin-
delse framför ett lagligt äktenskap, var en teoretisk sats,
som berodde på hans lust att opponera mot “Anarch Custom“,
icke på någon liderlighet; några lösa kärleksförbindelser hade
han, så vitt man vet, icke, och det enda man här kan
förebrå honom var, att han övergav Harriet Westbrook.
Men äktenskapet hade ingåtts av barnslig obetänksamhet,
han hade aldrig varit kär i henne, utan hade tagits genom
en överraskning, och när han rymde från henne, var han
ännu ej tjugotvå år. I sitt liv var han mer än måttlig,
hans diet var enklare än en spartans, mot de fattige var
han icke blott hjälpsam över sina tillgångar, utan god även
i andra avseenden, för pengar hade han intet sinne, och
för hans vänner stod hans börs ständigt öppen. I sin upp-
fattning av andras moral var han bred och tolerant, stötte
sig visserligen på Byrons cynism, men slog sig icke i rätt-
färdighet för sitt bröst. En stor del av hans skrifter hava,
så romantiska de än äro, ett moraliskt syfte, och särskilt
är det en idé, i vilken han förälskat sig: pacifismen, hatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
