Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Emigrantlitteraturen - Madame de Staëls skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«12 CORINNE
Kan en dylik kvinna någonsin bliva en engelsk hustru?
Men den fina, äkta kvinnlighet, som hos henne förenar sig
med snillets överlägsenhet, besegrar till sist hans betänklig-
heter, och de trolovas. Så måste han resa tillbaka till
England, och nu ändras situationen. Han kommer in i sin
naturliga miljö, utsättes ånyo för de engelska fördomarna
och träffar en ung kvinna, som fullkomligt motsvarar hans
ideal av en maka, utan Corinnes överlägsenhet, vek och
kvinnlig. Föremålet för hans nya böjelse, Lucile, är emeller-
tid Corinnes halvsyster, och redan i Italien hade han fått
veta hemligheten med Corinnes börd. Hon var dotter till
en engelsman, lord Edgermont, i hans första gifte med en
romarinna, och född i Italien. Då hon var tio år, hade
hon förlorat sin mor, sedan hade hon en tid vistats i Eng-
land, där fadern gift om sig, och mad. de Staël ger här en
briljant skildring av den nya lady Edgermont, Luciles mor.
Corinne och hon passade emellertid alls icke hop, den ena
utpräglat engelska, den andra utpräglat italienska, och efter
faderns död återvände Corinne till sitt egentliga hemland.
Då Nelvil sedan reser till England, följer Corinne hemligen
efter, får där höra om hans nya böjelse, men även att han
på grund av en äldre förbindelse ej anser sig kunna följa
denna, och ädelsinnad som hon är, skickar hon då sin ring
tillbaka till Nelvil. Han tror, att hon glömt honom och
gifter sig med Lucile. Men Corinne, som vänt tillbaka till
Italien, dör där av ett krossat hjärta. Nelvil, som kommit
att vara närvarande vid dödsbädden, blir djupt gripen. Han
och hans maka återvända till England, och där “gav han
ett exempel på det mest korrekta och oklanderliga hemliv.
Men kunde han ursäkta sitt föregående handlingssätt?
Världen, som gillade det, kunde den trösta honom? Blev
han, efter vad han förlorat, nöjd med vardagsödet? Jag-
vet det icke. Och i detta fall vill jag varken klandra eller
frikänna honom.“ Med dessa ord slutar romanen.
Corinne är således den överlägsna kvinnliga begåvningens
tragedi, och boken är också ett uttryck för den individua-
lism, som är den förnämsta punkten på den romantiska
rörelsens program. Mad. de Staël kräver denna individua-
litetens rätt också för kvinnan, och liksom romantikerna
ställer hon sig i opposition mot samhället, som vill förkväva
och lamslå de originella och fria andarna. Men i Corinne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
