Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Emigrantlitteraturen - Chateaubriands skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
666 LE GÉNIE DU CHRISTIANISME
delen, där han talar om dogmerna, hans fullkomliga oför-
måga att tänka. Treenigheten t. ex. bevisas av dess över-
ensstämmelse med ett flertal hedniska myter, och han drar
sig icke ens för att hänvisa på — de tre gracerna. Guds
existens bevisas genom naturens konstfulla inrättning, och
Lanson sammanfattar här lyckligt hans argumentering: “Vad
fåglarnas bon äro väl gjorda — således existerar det en
Gud. Vissa fåglar hava regelbundna flyttningstider — således
existerar det en Gud. Krokodilen lägger ägg såsom en höna
— således existerar det en Gud. Vilken vacker solnedgång
— således existerar det en Gud.“ I samma stil är hans
försvar för prästernas celibat: de djur, som i förstånd mest
närma sig människan (bina), äro kyska; vår religionsstiftare
föddes av en jungfru och var själv kysk. Har han ej där-
igenom velat lära oss, att det är riktigast att minska i
stället för att befordra folkökningen? — således en malthusia-
nism före Malthus.
Frånsett att argumenten oftast äro löjligt svaga, äro de
i de flesta fall ej heller nya. Vi ha redan mött dem både
hos savoyardprästen och hos Bernardin de Saint Pierre.
Men Lanson har rätt däri, att syftet nu blir ett annat. Då
hade man sökt bevisa existensen av en obestämd, deistisk
Gud. Chateaubriand däremot vill hävda icke deismen, utan
katolicismen. Och hans huvudargument var något för tiden
nytt: han vädjade hela tiden till skönheten. Naturens
skönhet vittnar om Guds existens, kristendomens om dess
företräde framför alla andra religionsformer. Chateaubriand
är icke en tänkare, som bevisar, utan en skald, som diktar
och förkunnar, och det var på denna väg, såsom en estetisk
religion, som katolicismen åter kom till heders. Efter upp-
lysningen lever kristendomen upp såsom romantik. Chateau-
briand var denna romantiska katolicisms första apostel. Han
är en stor poet, när han här upprullar den ena praktfulla
naturbilden efter den andra, han är poet, när han visar
upp kristendomens alla skönhetsvärden och när han jämför
antikens och kristendomens naturuppfattning. Satyrer och
najader — skriver han — kunna ju angenämt beröra vår
fantasi, förutsatt att de ej alltför ofta reproduceras. Men
till sist — vad lämna de kvar i själen? Vad få vi där
för vårt hjärta, vilken behållning för vår tanke? Hur
mycket bättre ställd är ej den kristne skalden i ödemarken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
