Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Emigrantlitteraturen - Stendhal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LE ROÜGE ET LE NOIR 691
föresvävat honom. Hjälten i boken, Julien Sorel, är liksom
Jacob en bondpojke, som vill komma sig upp, som är ännu
mera hänsynslös än denne, men som därjämte har jako-
binernas hat till de rika och förnäma, och det bästa i boken
synes mig vara den i mörkt hållna bilden av restaurationens
Frankrike. Juliens far är en snål bonde, men Julien har
fått ett slags informator i en gammal bataljonsläkare, som
följt Napoleon på alla dennes fälttåg, och han har därför
gripits av en lidelsefull beundran för korsikanen, som från
ett intet svingat sig upp till världens herre. Han hade
lyckats! Och den drömmen hade också Julien. Men tiderna
hade förändrats, och nu fordrades andra medel. När Bonaparte
först lät tala om sig — så resonerar han — höll Frank-
rike på att bliva erövrat. Och då behövdes en krigare. I
våra dagar ser man präster, som blott äro fyrtio år, ha en
inkomst av 100,000 frs, d. v. s. tre gånger så mycket
som Napoleons generaler. Jag måste bli präst. Ehuru blott
nitton år har han därför blivit en fullständig hycklare, som
ehuru en religiös och moralisk nihilist, förträffligt förstår att
anlägga en from min. Här kommer Beyles prästhat fram,
hans förbittring mot det bigotteri, som med restaurationen
kommit på modet, och detta utgör ett huvudtema i romanen.
Men den skildrar ock restaurationens rika, okunniga, idélösa
och pösande uppkomlingar, och en av dessa är M. Rénal,
maire i den lilla staden Verrières. I dennes hus blir Julien
informator. Han kommer dit med underklassens hat och
med dess högmod. Hans villkor är först att slippa äta med
tjänstfolket, och då detta beviljats, känner han sig hedrad
över att bli titulerad “Monsieur“. Men den vänlighet, som
mad. Rénal visar honom, endast ökar hans hat mot över-
klassen. Han “hatade henne för hennes skönhet“, men
gör samtidigt upp den fantastiska planen att bliva hennes
älskare — det var ju en erövring, som föreföll omöjlig,
men i Napoleons stil. Mad. Rénal, en vacker, fin kvinna
på trettio år är en ypperlig karaktärsstudie, som t. o. m.
skulle hava hedrat en Maupassant, och Beyle förstår att i
alla nyanser skildra, huru hennes böjelse vaknar för att till
sist övergå till en lidelsefull kärlek. Julien blir således
mad. Rénals älskare. Men deras förhållande hotar att bliva
upptäckt, och Julien lämnar huset för att ingå i ett präst-
seminarium, som skildras i mycket mörka färger, men där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
