Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Högromantiken - Gautier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
796 GAUTIEKS BIOGRAFI
svallande entusiasm för konst och dikt och framför allt i
förkärleken för det excentriska, varigenom konstnären skilde
sig från “brackan“. Det var Gautiers romantik som nitton-
årig målarelev, och det idealet bibehöll lian i själva verket
alltid utan att vidare fördjupa det. På den stora batalj-
dagen den 25 februari uppträdde han också i långt hän-
gande artisthår och en väst, som han enkom beställt; den
hade ett mycket fantastiskt snitt och var röd, men väckte
en förtjänt uppmärksamhet. Det var hans välförhållande
vid detta tillfälle, som gjorde, att han blev upptagen i le
Cénacle, där han naturligtvis fann sig förträffligt. Vad talar
ni egentligen om där? — frågade honom en bekant. “Om
allt. Men egentligen vet jag inte, vad man säger, ty alla
tala på en gång.“ Detta nya, mera rent litterära umgänge
gjorde emellertid, att han slungade penseln för att bliva
skald. Den 20 juli 1830 kom hans första samling, Poésies,
ut — olyckligtvis samma dag som julirevolutionen utbröt,
och detta gjorde, att den gick tämligen ouppmärksammad
förbi. Men Gautier fortsatte. 1832 kom en ny upplaga
ut, åtföljd av en versifierad “légende théologique“, Albertus,
året därpå hans Les Jeunes-France, nästa år början av hans
Grotesques, litterära skisser, och 1835 romanen Mademoiselle
de Maupin, som väckte en stor, om än ej odelat välvillig
uppmärksamhet. 1836 tog han fast anställning i Girardins
La Presse såsom konst- och teaterkritiker, och såsom sådan
verkade han där och i andra tidningar ända till sin död
1872. Detta ganska uppslitande arbete avbröts endast av
några resor, till Spanien, Algeriet, Italien, Turkiet och
Ryssland — ty Gautier var en entusiast för resor, och
bland hans mera betydande arbeten äro hans skildringar av
de länder han besökt, skildringar, skrivna av en målare,
som har blick för färgen, men däremot ej för människorna.
Av hans övriga arbeten äro hans roman Le Capitaine Fra-
casse och diktsamlingen Emaux et Camées (1852) de mest
kända. Romanen utkom först 1863, men hade påbörjats
redan 1836.
Några idéer hade Gautier icke, psykolog var han icke,
gjorde ej ens något försök i den vägen. Fantasi, om man
därmed menar uppfinningsförmåga, har han slutligen heller
icke. Hans roman Mademoiselle de Maupin är lånad från
det verkliga livet. Hon var i verkligheten en ung förrymd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
