Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Högromantiken - Gautier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAUTIER SÅSOM FÖRFATTARE 797
fru, som uppträdde än såsom karl, än såsom kvinna, hade
ett mycket stormigt liv och avled 1707. Shaksperes As you
like it var här också en källa. I Capitaine Fracasse har
han fått uppslaget från Scarrons Roman Comique, och över
huvud hittar han ej på något. Novellen Une nuit de Cléo-
pâtre t. ex. består egentligen av en skildring av Nillandskapet
under brännande solsken, vid solnedgången och under natten,
av en båtfärd, som drottningen företager och av en orgie
i hennes palats. Själva berättelsen är den enklast möjliga.
En egyptisk yngling har lidelsefullt förälskat sig i drottning
Kleopatra, har smugit sig in i hennes palats, där han ser
henne i badet, blir upptäckt, men skonad samt får för en
natt bliva Kleopatras älskare, varefter han tömmer gift-
bägaren.
Men Gautier har ett område, där han är stor, och det är
när han är målare. Han är detta i så hög grad, att naturen,
som han skall skildra, först av honom oftast omdanas till
en tavla, och sedan är det denna tavla han beskriver.
Mycket ofta får han också direkt uppslaget från en tavla,
ett kopparstick eller en camée, som en annan utfört, och
när han skall förtydliga något, griper han helst till ett
målarnamn — “det påminner om Teniers, Brouwer, Claude
Lorrain“. Det, varvid han fäster sig, är detsamma, som
tilldrar sig målarens uppmärksamhet, möbler, gamla vapen
o. d., men framför allt färgerna. Det bästa i Capitaine
Fracasse är skildringen av en vinternatt, under vilken man
påträffar truppens stackars Matamore ihjälfrusen under ett
träd — det är en bild, som man ser fullkomligt levande
framför sig. Och av denna art äro ock dikterna i Émaux
et Camées, deliciosa, fina små bilder, som göra skäl för hela
samlingens titel. Vill man i ett kort sammandrag få en
föreställning om Gautiers konst, skall man läsa den lilla
rokokonovellen Omphale. Uppslaget har han ganska säkert
fått från Hoffmann, men han har utfört det på ett originellt
fransk sätt, och hans målarkonst röjer sig redan i de första
raderna. Min onkel, chevalier de X. — så börjar han —
“bodde i ett litet hus, som på ena sidan vette åt den dystra
rue de Tournelles och på den andra åt den lika dystra
boulevard Saint-Antoine. Mellan boulevarden och byggnaden
sträckte några åldriga träd, uppätna av insekter och mossa,
melankoliskt ut sina utmärglade grenar över ett slags kloak,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
