Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Högromantiken - Musset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOKENZACCIO 8 5 5
Hästarna eldas, och vinden, som stryker förbi, bär bort
deras kyssar.“ Så sänder han dem en hälsning: “Varför
fly så hastigt? Andrea del Sartos änka kan äkta Cordiani,“
Därpå tömmer han en flaska med gift och dör.
Svagheten i detta stycke har tämligen allmänt erkänts,
men däremot sättes ofta hans nästa tragedi, Lorenzaccio,
ganska högt. Den påbörjades, medan Musset tillsammans
med George Sand befann sig i Florens, och han har också
ganska starkt fått fram den karaktär, som staden hade före
det olycksaliga nydaningsarbetet efter 1870. Han hann
även med att läsa några florentinska krönikor. Utgivet blev
dramat på hösten 1834. Stycket rör sig med en oerhört
stor personaluppsättning, men de flesta karaktärerna äro
blott skisserade, och intresset anknyter sig nästan uteslutande
till huvudpersonen Lorenzo dei Medici. I verkligheten var
denne en av sin tids värsta rucklare och en alldeles för-
fallen individ, men detta var något, som tilltalade Rollas
författare, och han gjorde honom därför till hjälte i sin
tragedi, i vilken Lorenzo förvandlas till en Brutus. Han
hade varit en vek, drömmande, åt studier hängiven yngling.
Men en natt, då han uppehållit sig i Colosseums ruiner,
hade det liksom fallit en gnista i hans själ, och då hade
han lyftat sin- arm mot himlen och svurit att befria Italien
från tyranner eller ock dö. Det sätt, på vilket han går
till väga, erinrar starkt om Hamlet. Florens behärskas av
hans frände, den skändlige Alexandre de Médicis, en hän-
synslös våldshärskare, som förtrycker folket, mördar männen
och förför kvinnorna. För att insöva honom i säkerhet gör
sig Lorenzo till hans stallbroder i utsvävningar, blir hans
“skafiare“, ger sig utseende av att vara en feg stackare,
angiver och förråder alla republikaner och blir därför allmänt
avskydd och föraktad. Man har litet svårt att förstå lämp-
ligheten av detta tillvägagångssätt, ty det förefaller, som
om Lorenzo utan dessa kraftmedel kunnat nå sitt mål: att
mörda Alexandre. Men fortsättningen blir ännu besynner-
ligare. Icke blott att Lorenzo själv sjunkit så djupt i ut-
svävningar och brott, att han känner vämjelse för sig själv;
han blir också övertygad därom, att det florentinska folket
är så förfallet och så demoraliserat, att tyrannmordet ej
kommer att gagna det allra ringaste. Men — frågar Pierre
Strozzi honom då med fog — varför vill du då mörda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>