Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
äfven varit detsamma i Finland. *) D. v. s. att dessa
kring Weixeln boende Finnar icke kände, eller
åtminstone icke begagnade sig af den finska lokaländelsen
på la. 33) Häraf skulle man emellertid vara frestad
Ptiuppoinen). — 28. Tillenen (Tiilinen, och Tyllynen) — 29.
Wen-denen, — 30. Woinoien (Wainoinen) o. s. v.
III) 1 Ermeland, hörande till Marienburgska kretsen,
möta oss namnena — 31. Leginen (Liekkinen) — 32. Lusieinen
(iunainen) — 33. Putrinen (Putroinen).
IV) Och ännu ned i Kocker landska kretsen påträffar man
ännu t. ex. namnen — 34. Kännien, (Kanninen) — 35. Kossela
(Kossela) och — 36. Karsinen. Vi hafva redan förul, och enligt
hvad tillförene blifvit nämndt — redan för 50 år sedan
uppmärksammat detta i sanning intressanta förhållande (Jemf. Förkl. ö. Tacit.
p. 116). Men icke allenast allmänheten har — nu, liksom alltid —
tanklöst öfverfart det, utan äfven våra såkallade vetenskapsmän,
litteratörer, fornforskare och historieskrifvave hafva härvid —
liksom vid mycket annat af hvad vi påpekat, och från mörkret
framdragit i dagern — varit lika blinda som döfva. Vi tro oss
emellertid härigenom hafva tillfullo ådagalagt det Finnarne i allmänhet, och
den Savolaxska folkstammen isynnerhet, varit de förslå som
föregått, och öfverträffat, alla andra folkslag — med att antaga, enhvar,
varaktiga och stadigvarande familjenamn; hvilket vi redan måste
betrakta såsom ett betydligt framsteg på civilisationens bana; och
vidare inser man häraf, all dessa Finnar icke var ett folk — utan hus
och hem, som Tacitus afmålar dem, utan att de hade fasta
boningsplatser, och således idkade åkerbruk. Dock lorde ibland dem
äfven hafva funnits vagahonder. On joukossa jotail;, karjassa kirjavia.
*) Så L ex. heta tvenne hemman Tulonen i Ulfsby socken,
och Ruokonen är namnet på ett hemman i Hirviniemi bv af Messuby
socken, hvarutom en gård, benämnd Pulliainen, anträffas t. ex. i
Piexämäki socken.
33) Dock ingen regel utan undantag (så äfven här!). Ty ett
ställe hafva vi ju åtminstone funnit, benämndt Kossela, der den
vanliga, och genuint linska, lokala ortsnamnsändelsen — redan blifvit
använd ocb begagnad; såvida delta ej skett i någon sednare lid.
(Byar, med namnet Kossoila, i Finland—finnas t. ex. i Kristina och
Sääminge socknar). Att sluta häraf synes del såsom den lokala
ordformen i Finska språket redan småningom börjal få insteg, eller
börjat blifva bekant äfven hos d. s. k. Wcixelfinnarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
