Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Tvbalkain. Utan att nu här fästa oss dervid, att
finnarne — från urminnes tider, ej blott hos oss, utan äfven
ibland andra folkslag här i norden — gjort sig kända
såsom utmärkta smeder och jernfabrikanter, så har
rättelser (såframt ej syndafloden nemligen, olyckligtvis, kommit
häremellan) hvilka*- underrättelser sålunda måsle hafva sträckt sig till
omkring 200 à 300 år efter Adams tid; och hvilket, utom annat
(enligt vår lanke), är etl tydligt bevis, att Adam — ingalunda var den
första menniskan på jorden. *) Tv vi måste väl (om vi hafva aldrig
så litet förstånd, och eftertanka) begripa, att från den lid menniskan
gick naken, liksom de andra vilda djuren, i skogen — och till dess
hon — först, från ett oartikuleradt ljud, eller läle, förstått att utbilda
elt kultiveradt språk, och — sedermera, medelst begagnande af
papper, bleck och skrilkonst, förslod sig att historiskt uppfatla sin
ställning i verlden, m. m. — minst måtte hafva åtgått tusen, om ej flere
lusen år, helst vi hafva ännu exempel på vilda folkstammar i massa,
som på hela 6,000 år icke antagit den ringaste civilisation, oaktadt
de haft tillfälle alt hafva den för ögonen. Och hvaraf således synes
följa alt menniskan redan befunnit sig här på jorden, minst tusen
eller några lusen år före d. s. k. Adams lid. **)
*) Så således liar (let dä aldrig funnils någon Adam, lànker sig härvid den
förbluffade läsaren. Väl säger oss sjelfva menniskoförslåndet, au en menniska
(eller åtminstone etl menniskopar) måste hafva varil det första i verlden; men —
när? ocli — hvarest? Detta måste evigt för oss blifva en hemlighet. Hvad
särskildt ordet Adam beträflar, så hafva vi förut (i 1’insh i Slamoräons uppkomst, p.
21) ådagalagt att det icke är ott nainn (nom. propr.) utan ett epitet (etl nom. appell.)
tillagdt honom troligen i sednare tider, egentligen betecknande far. farfar,
stamfar. Emellertid innehåller redan sjelfva berättelsen om Adam — såsom ott försök
att (medelst en slik,iliad folksaga, eller myt) förklara menniskoslägtets uppkomst,
och tillgången dervid — en så hög och djuptänkt idé, jemte en, i fysiskt afseende,
specialkännedom af menniskonaturen, alt det måste ännu i dag förundra oss litet
enhvar. Och hvilket (i vår lanke) bevisar — all menskligheten redan måtte hafva
till-egnai sig en högre grad af kunskap och medvetande, då denna legend framträdde.
Ja vi trotsa, att om någon af våra llerrar Professorer, i delta fall, tror sig kunna
göra en hällre, och en trovärdigare förklaring — så mä ban göra det antingen på
predikstolen, eller i katedern; och vi skola med nöje afhöra honom — isynnerhet
om ban derjemte kan upplysa oss —på hvilket språk Gud talade till Adam och Eva.
") Då man kunnat tvifla om det någonsin funnits en Homerus, eller om
Iliaden och Odyssén förskrifva sig frän en och samma hand. så är det nog
underligt, alt ingen ifrågasatt —huruvida Moses hade lust och förmåga, eller tid och tillfälle
att. under sina vandringar i öknen, skrifva och förfalla sina fem Moseböcker? Eller
om de ej fastmera blifvit ihopsatte, sednare, af Judarnes rabbiner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
