Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingsplan för våren 1919, af A. K. Eckerbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slagna vägen, men i betydligt raskare takt. Ju rikare*
lifsmedelstillgångarna bli, desto friare händer kan staten
lämna jordbrukaren.
Potatisskörden borde hart nära fördubblas, dels genom
odling på öfver 50 procent större areaJ, dels genom
afkastningen uppdrifvande pr arealenhet. Spara
sättpotatis härför! Se artikeln: »Mera potatis», sid. 41!
Kornodlingen måste utvidgas det mesta möjliga, minst
en tredjedel, dels i enbart bestånd, där man af erfarenhet
vet, att kornet går bra till i trakten, dels i blandsäd,
där man känner sig osäker på, hur kornet kan lyckas;
ur blandsäd frånskiijes ju kornet lätt och får sedan
säljas efter kornpris,om inblandningarna ej uppgå till 5°/o.
På lerjordsträdor och obesådda hösthvetefält täflar
kornet, särskildt det styfstråigare Gull kornet,
framgångsrikt med vårhvete, hvars odling där i allmänhet ej bör
utvidgas på kornets bekostnad annat än-möjligen på de
bördigaste jordarna nedåt Skåne och Halland, ifall man
kan komma över Utsädesföreningens nyaste vàrhvetesort,
hvilken ger betydligt mer än de gamla.
Tvåradskornet är visserligen afgjordt anspråksfullare
än hafre både med afseende på jordens bördighet,
brukning och plats i växtföljden (så t. ex. har det betydligt
svårare att konkurrera efter omplöjd gräsvall än efter
rotfrukter), men på bättre fastmarks jord, särskildt
lerjord, som ej är alltför styf, torde det enligt en mängd
sortförsök från både södra och mellersta Sverige ge
ungefär lika slor kornskörd som hafre, och kärnan har
därtill cirka 20 > högre närings- och fodervärde. Därför
sås det säkerl g n med fördel i stället för hafre på en
mängd bättre hafrearealer, men icke på lättare sandjord
eller på mycket styf, lätt hopslammande lera, ty där
blir kornet osäkert, och icke heller på starkt mullrik
jord, ty där ger haf ren större foderskördar. Kornodlaren
har numera en gifven fördel däri, att 1 ,j kg. korn vid
lefveranspl iktens fullgörande räknas som 1 kg. rågvärde,
medan härför åtgår 1.5 kg. hafre.
Spara utsäde till kraftigt ökad odling! Efterfrågan
blir nog stor, särskildt på Gullkorn, som är vårt
odlings-värdaste tvåradskorn, äfven n^re i Skåne.
Ärtodlingen skola vi fördubbla, /a, mer än så, och det
hufvudsakligen på någorlunda god och ogräsfri jord, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
