Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingsplan för våren 1919, af A. K. Eckerbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
øfcår bra mot försommar torkan, i första hand väl afdikad,
ej för lätt hopslammande lerjord, säker ärtjord således.
I södra och mellersta Sverige sås ärterna företrädesvis
till mognad, och då antingen enbart, där
odlingsförhåll-landena äro gynnsamma, eller annars insprängda i ett
Öfvervägande stråsädesbestånd. I Norrland och äfven eljest,
där mogen skörd gärna blir liten eller osäker, föredrar
man ärtstarka grönfoderblandningar till hö, helst med
Stormogulhafre. Åggh vitan i torkadt grönfoder har visat
sig vara en fullgod ersättare för kraftfoderägghvitan.
Hufvudsaken är att skaffa våra mjölkkor en rik skörd
af svensk foderägghvita. Mjölk- och smörproduktionens
tillbakagång beror hufvudsakligen på den svåra
ägghvite-bristen, som gör, att hvarje kilo ärter, hvarmed foderstaten
ökas, ger öfver 4 kilo mjölk (efter 30 öre 1:25 à 1: 30),
till dess äggh viteminimum är uppnådt.
Äfven efter freden lär nog tillförseln af oljekakor bli
så knapp och dyrbar, åtminstone ett eller annat år
framåt, att en rätt bedrifven bal j växtodling icke behöfver
rädas för konkurrensen. Minimipriset är högt, och
leveransplikten underlättas i hög grad, då */2 kg. ärter räknas
som 1 kg. rågvärde.
Spara utsäde, särskildt af de rikgifvande och säkra
Svalöfssorterna, och framför allt af Soloärter, som (jämte
Rättviks- och Jämtlandsärter för Dalarna och Norrland)
äro v.åra främsta grönfoder-, hö- och blandsädsärter och
för öfrigt den enda Svalöfssort, som passar till
inblandning i ett öfvervägande stråsädesbestånd.
Foderrotjriiktsodlingen måste utvidgas betydligt, så att
den räcker till stora gifvor saftig kraftfoderersättning
icke blott åt våra kor och ungnöt utan också åt hästar
och svin, för hvilka särskildt Betor och kålrötter äro ett
utmärkt grundfoder, absolut nödvändigt, om vi raskt
vilja återupptaga svinskötseln i stor skala. I
Centralanstaltens utfödringsförsök ha tunga hästar utan
olägenhet fått ända till 15 à 20 kg. kålrötter och betor pr
djur och dag, ja, i stora praktiken ända till 30 à 35 kg.,
men naturligtvis fordras då försiktig ökning och väl
rentvättade, helst borstade rötter. Så kan mycket hafre
och korn sparas *för andra ändamål.
Ett litet linierna vid hvar gård vare vårt jnåll
Mera köksväxter på åkern: hvitlcål, moifpiter ni. m./ ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
