Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Tideräkningen i Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERE EGET RINER AAA EVR (ÖST LUPPEN
xq
14 ALMANACKAN OCH- TIDERÄKNINGEN.
Vid granskning af dessa stafvar finner man ibland
365, ibland 364 tecken på ett år. Tydligen begagnade
man sig således af år på 365 dagar samt på 364, men i
hvilken ordning dessa omväxlade med hvarandra vet man
ej. Åtskilligt tyder på att man i Sverge fordomtima haft
en skottvecka, som lades till vissa år; men detta är täm-
ligen ovisst. Af runstafvarna framgår att årets början
räknades än från den 1 januari, än från den 23 decem-
ber. Äfven andra begynnelsetider för året kommo till
användning.
Almanackor. I allmänhet kan ingenting med säker-
het sägas om vår tideräknings beskaffenhet, förrän alma-
nackor började att utges. Den älsta kända svenska alma-
nackan gäller för år 1540 och är öfversatt från tyskan.
Under 1500-talet utkommo sedan almanackor tämligen
oregelbundet, men från 1596 finnas sådana, en eller flere
för hvarje år, intill våra dagar. För denna tid kunna vi
således med stor noggrannhet säga, huru tidräkningen i
Sverge varit anordnad. Alla almanackor till år 1753 an-
vända den julianska kalendern, med undantag af tiden
från och med 1700 till och med 1712, under hvilken tid
Sverge hade sin alldeles speciella tideräkning, ej förekom-
mande samtidigt någonstädes i världen. Vid slutet af
1600-talet gjorde man nämligen stora ansträngningar för
att få den nya (gregorianska) stilen här ioförd. Men då
försöken ej ledde till några resultat, ehuru protestanterna
i Tyskland 1699 beslöto sig för att öfvergå till den påf-
liga tideräkningen, ansåg man sig i Sverge åtminstone
ej böra aflägsna sig mera från den nya stilen än fallet
var före år 1700. Man beslöt sig därför för att nämda
år i likhet med gregorianerna utesluta skottdagen, så
att 1700 blef ett vanligt år med 365 dagar. Men där-
igenom kom man i själfva värket ur askan i elden. Nu öfver-
ensstämde man hvarken med ’the gregorianer" eller med
the julianer’. När man i Sverge räknade t. ex. den 10
i en månad, så räknade man i Tyskland den 20, i Eng-
land eller Ryssland den 9 i samma månad. Med de
talrika förbindelser Sverge vid denna tid hade med ut-
landet vållade en sådan sakernas ordning naturligen myc-
ken oreda. Men då man ej kunde komma öfverens om
valet af ny tideräkning, fick saken bero, till dess det slut-
ligen kom en skriftlig befallning från Karl 12, som då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
