Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Huru våra almanackor varit inrättade, ett blad ur den mänskliga vidskepelsens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERE ETS IRAS (LR ESS SST SVIN EE UNS RE Ip SV Se Rd
SNS RA SIESER. a ER POLE OJ DT SRA NSF äg SG KR an 0 fe AN rä LR
HURU VÅRA ALMANACKOR VARIT INRÄTTADE. 17
De astrologiska förutsägelserna fortforo ännu år 1700,
ehuru spådomarna dock något aftagit i tvärsäkerhet. Ut-
gifvaren af nämda års kalender är t. o. m. nog blygsam
att icke uttala sig om en så viktig sak som förmörkel-
sernas värkningar, utan öfverlämnar detta åt "Astrologis
att ransaka, som vilja så väl af thesse som andra him-
melska kroppar all ting utförsöka, och ther med sökja
sig ewigt beröm". Men väderleken spår man dock fort-
farande frimodigt.
Förmodligen började dock allmänheten så småningom
finna att väderleksspådomarna icke voro alltför tillförlitliga,
eller också började almanacksutgifvarna finna det genant
att mot bättre vetande sålunda uttala sig om saker, om
hvilka de visste sig ingen kännedom hafva. Alltnog, man
tog sig efter hand före att i almanackan utsätta icke
prees väderleken för det följande året, utan väderleken
sådan den varit nitton år förut. Den första almanacka, i
hvilken detta uttryckligen anges, var den af Anders Celsius
utgifna almanackan för år 1729. Man trodde nämligen
vid denna tid att väderleken i väsentlig grad berodde på
månens faser, och enär månskifterna efter en tid af 19
år, enligt den s. k. Metons cykel, åter inträffade på samma
månadsdagar, så ansåg man att väderleken också efter
denna tids förlopp skulle bli densamma. Men det är väl
att märka, att detta endast var en lös förmodan. Några
som håälst vetenskapliga bevis, att så värkligen var, existe-
rade icke och kunde helt enkelt icke existera, enär såsom
det sedan visat sig antagandet om en 19 års period i
väderleken är fullständigt gripet ur luften. Men världen
vill bedragas. Det var mera för att freda sitt samvete
som astronomen-almanacksutgifvaren vid de första upp-
gifterna om väderleken utsatte i almanackan för t. ex.
1750: "väderleken år 1731". Men denna lilla hänvisning
var synnerligen lätt att förbise och säkerligen fanns det
ej en bland 100 af almanackans läsare, som drog i tvif-
velsmål att han hade för sig sannskyldiga spådomar om
väderleken under de olika delarna af det kommande året,
spådomar som han efter bästa förstånd sökte göra sig till
godo vid skördens inbärgande eller andra praktiska bestyr.
Sorgligt och förunderligt att säga har denna veten-
skapliga vidskepelse lyckats hålla sig kvar ända in i 19
århundradet, ett vittnesbörd om mängdens otroliga brist
RES RE a RE EE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
