Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Tanterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
mina råd, och här stå vi nu, med det kära barnet
på vårt ansvar. Jag för min del erkänner, att jag
inte vet livad man skall företaga med henne mera,
än om hon vore en af dessa besynnerliga, utländska
foglai-, som du brukade ha med dig hem från dina
resor." Och i sin stora förlägenhet rankade tant
Plenty så eftertryckligt på lmfvudet, att alla de många
röda bandrosorna, hvarmed hennes höga mössa var
prydd, kommo i liflig rörelse.
“Om man hade frågat efter mitt råd, så skulle
hon ha qvarstannat i den förträffliga pension, dit jag
satte henne. Men tant Plenty ansåg för klokt att
taga henne derifrån,- derför att hon klagade, och så
har hon gått sysslolös, allt sodan hon kom hit; ett
högst skadligt lefnadssätt för en sjuklig, bortskämd
flicka, som Rosa," sade tant Jane med stränghet.
Hon kunde nomligen aldrig förlåta de gamla
tanterna, att de gifvit vika för Rosas innerliga önskan
att la invänta sin förmyndares hemkomst, innan hon
började en ny termin i pensionen. Denna pension
var en äf de olycksaliga drifbänkar, hvarur dessa,
både till kropp och själ förkrympta flickor utgå, hvilka
sedan inträda i verlden med anspråk på att blifva
ansedda för väl uppfostrade unga qvinnor.
“Jag tyckte aldrig, att det var en passande skola
för en flicka i goda omständigheter, ja, en rik arf-
tagerska kan jag gerna säga — ty det är ju ändå
Rosa. Den är nog mycket bra för flickor, som sedan
maste törtjena sitt bröd med att undervisa eller dylikt;
men hvad hon egentligen behöfver, är ett eller ett
par ar i en af de moderna helpensionerna, så att hon,
vid aderton ars ålder, må kunna göra sin entré i
stora verlden med glans,“ inföll tant Clara, som hade
varit en firad ^skönhet och ännu var en vacker qvinna.
“Ack min Gud, hvad ni alla äro kortsynta som
kunna orda om uppfostran och göra upp planer för
framtiden, då detta olyckliga barn tydligen är bestämdt
lör en tidig död,“ suckade, tant Myra med dyster min
och en olycksbådande runkning på hufyudet. Detta be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
