Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hvad kofferten innehöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
knäpp upp det, så kan du andas ordentligt, utan att
behöfva flämta på det der viset.
“Det är inte trångt alls, onkel; jag kan andas
mycket brafy började Rosa, och försökte hemta sig.
Onkel Alecs enda svar, var att han reste upp
henne och knäppte upp hennes nya skärp, som hon
var sa stolt öfver. I samma ögonblick spännet gick
upp öppnade sig skärpet liera tum, ty det var henne
omöjligt ätt återhålla den ofrivilliga suck af lättnad,
som rakt motsade hennes ord.
o
“Ah, inte visste jag, att det satt så hårdt åt!
det har då aldrig känts det ringaste trängt. Men
det är då inte underligt, att det öppnar sig, när jag-
flåsar på detta vis; det liar jag aldrig gjort förr, ty
jag brukar aldrig springa," förklarade’ Rosa, något
snäst vid denna upptäckt, •
“,Ta, jag ser, att du fyller inte dina lungor till
hälften med luft en gång, och derföre kan du begagna
denna orimliga tingest, utan att du känner det. En
sådan idé att tränga in ett litet ömtåligt lif i ett trångt
bälte af läder och stål, just vid den tid, då det bör
växa och utvidga sig,“ sade Dr. Alec, betraktande
bältet med ogillande min under det han .framflyttade
spännet flera hål, till Rosas stora förtviflan. Hon var
nemligen mycket stolt öfver sin smärta figur, och
gladde sig dagligen åt, att hon ej var så i^ock om
lifvet som Luly Miller, en f. d. skolkamrat, hvillcen
förgäfves försökte att klämma in sig och bli smalare.
“Det faller, bestämdt af, om jag- har det så löst,“
sade hon helt orolig, då. hon såg huru han handterade
hennes kära skärp.
“Inte om du skaffar dig- fullt upp med luft i
lungorna.. Det är det jag vill att du skall göra,
och när du fyller upp detta, så skola vi slappa ut
det allt mer och mer, tills du mera liknar Hebe, häl-
sans gudinna än en modeplanehe, hvilket i mina ögon
är det vederstyggligaste man kan tänka."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
