- Project Runeberg -  Rosa eller De åtta kusinerna /
94

(1876) [MARC] Author: Louisa May Alcott Translator: Bertha Sandlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Hemligheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94
Lyckligtvis upptäckte Dr Alec henne, innan hon
ännu hunnit ådraga sig en förkylning. Han kom
nemligen ut i afsigt att draga bort gardinen för öpp-
ningen på tältet och derigenom få in litet frisk luft,
då han varseblef den lilla figuren, som satt der, upp-
krupen i månskenet. Som han ej var rädd för spö-
ken, närmade han sig sakta, och då han såg, att hon
verkligen var fullt vaken, sade han, i det han lade
handen på hennes lockiga hufvud:
“Hvad gör väl min lilla flicka här?11
“Njuter af den sköna natten/1 svarade Rosa, utan
att bli det ringaste förskräckt.
“Jag kan undra hvad hon tänkte på,- som kunde
göra hennes blick så allvarlig?11
“Historien, du berättade om den ädle sjömannen
som öfveilemnade sin plats på den räddande timmer-
flotten åt den gamla qvinnan och gaf den sista vatten-
droppen åt det stackars barnet. Menniskor, som göra
uppoffringar, bli väl mycket älskade och beundrade,
bli de inte det, onkel?11 frågade hon helt tankfullt.
“Jo, om det är en verklig uppoffring, af själ och
hjerta. Men många af de största uppoffringarna bli
aldi-ig kända och vinna intet bifall. Detta minskar
visst icke deras värde, ehuru det kanske gör dem
litet svårare, ty vi tycka ju alla om deltagande.11 Och
Dr Alec drog en djup suck af undergifvenhet.
“Du har säkert gjort många uppoffringar, onkel?
Skulle du vilja tala om för mig någon af dem?11 frå-
gade Rosa, hvilkens uppmärksamhet sucken ej undgått.
“Min sista uppoffring var, att jag lade bort attröka,11
var det ganska oromantiska svaret på hennes fråga.
“Hvarföre gjorde du det?11
“Det var ett dåligt exempel för pojkarna.11
“Det var mycket vackert gjort af dig, onkel!
Var det svårt?11
“Ja, ^slcam till sågandes fann jag det verkligen
mycket svårt. Men en vis man säger mycket sant:
“Det är en nödvändighet att göra det rätta; men det
ar ingen nödvändighet att vara lycklig!11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:08:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alrosa/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free