Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Födelsedagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
clel af roligheten! att man måste göra sig blind och
dum och bli undanskuffad i alla möjliga vrår.“
“Stanna under d;en stora lönnen tills jag ropar
dig, — då tycker jag inte, att du skall kunna se
något,“ tilläde Mac, då hon satte sig upp på den
pony, som haus fader hade skickat honom. Barkis
var så foglig nch mild att Rosa blygdos att vara rädd
föf att rida honom, dessutom hade man sagt henne,
att hon skulle1 föWåna Dr Aloc, när hon korn hem;
hon hade derföre haft mången trbfligl ridtur öfver
kullar och fält mod Mac, som förodiög Mr Atkinsöns
gamla Sorreh 1 ’ <•’> ■ ! :
Ochoså bar det1 nu af; och d’å do kommo till den
gamla lönnen, stannade Rosa holt lydigt; rrien hon
kunde dock’ ej motstå frestelsen att kasta en förstulen
blick åt det förbjudna Hållet, innan kallelsen kom.
ffä: det väruéfct paket, som’ lades ned under yagns-
sitsen och derpå föllo hennes ögon på en lång man,
som Mao tycktes ha mycket1 brådtoiti att smussla in
i’vagném Eh endä ’blick var nog, och med ett utrop
af förtjusning bär det af för Rosa framåt! vägen* så
fort som Barkisi möjligen ’lumde springa.
. “Kffi• skall jag görä^nkel riktigt förvånad,“ tänkte
hon. “Jag skall sätta af f fullt galopp och visa honom
ätt1 jag ändå inte är någon stafekäre.“);
Lifvad af denna ärelystnad, gaf hon Barkis en
duktig smäll, så att lian bleff helt förskräckt, samt
satte honom ii ännu: större förvirring genom att lemna
honom alldeles lösa tyglar utför den branta, steniga
vägen. Framkomsten till stationen skulle ha varit
utmärkt lyckad, om icke, — just då Rosa ämnade
rycka fram och helsa med en militärisk hållning,
några stycken förskrämda hönor hade skuttat öfver
vägen, under högljudt kaeklande, hvilket kom Barkis att
skygga ooh stanna så tvärt, ■ att den oförsigtiga rytta-
rinnän på ett föga imponerande sätt föll pladask i
marken, midt för näsan på den förvånade Sorre]:
Rosa hade redan stigit tipp igen, innan° Dr Alec
hunnit komma ur kariolen, och slog sina båda dam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
