Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Födelsedagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
satt sig i gång, kom mor Atkinson springande efter
dem och stack in några pastejer (som hon just tagit
ur ugnen, så att de ännu voro helt varma) “åt de
små rara kära vännerna, som ju kunde tröttna på
smörgåsar under en hel lång dagsresa.
Ännu en gång satte vagnen sig i fart, och ännu
en gång måste den stanna, ty syskonen Snow kommo
skrikande efter den för att återfordra de tre katt-
ungar, som Pokey helt lugnt hade stoppat i sin resväska.
De stackars kattorna blefvo befriade, ehuru redan
halfqväfda, och återgifna till sina lagliga egare under
högljudda klagoljud från den lilla snatterskan, som
förklarade “att hon bara to’ dem, för att de ville
då med tin tytter Titty“.
För tredje gången begåfvo de sig af, och för
tredje gången måste de stanna, då Frank kom
springande med matsäckskorgen, som hade blifvit’
qvarglömd, sedan hvar och en särskildt bedyrat, att
den var riktigt ordentligt nedpackad i vagnen.
Derefter gick allt bra och tiden förkortades
betydligt af Pokey och kissen, livilka lekle så trefligt
med hvarandra, att de förskaffade sällskapet en be-
höfiig förströelse.
“Rosa tjmker väl inte så mycket om att komma
hem, ty hon vet nog, att tanterna inte ska’ låta
henne hoppa och klättra så, som hon har gjort der
borta,“ sade Mac, när de närmade sig hemmet.
“Jag han inte hoppa och klättra om jag skulle
vilja det aldrig så gerna, — åtminstone för någon
tid. Jag vrickade ju min fot, när jag föll af Barkis,
och det har blifvit allt värre och värre, ehuru jag
gjort allt, hvad jag kunnat hitta på för att bota det
onda och dölja det, så att jag inte skulle behöfva
oroa någon,“ hviskade Rosa och bet ihop tänderna
af smärta, då hon beredde sig att stiga ur, och ön-
skade, att hennes onkel hade tagit henne i stället för
hennes saker.
Hur det gick till visste hon inte; men Mac hade
tagit henne, burit henne upp för trappan och lagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>