Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Julen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
stumma tecken rådgjort med hvarandra, hittade de på
ett säkert medel att komma familjerådet att bryta upp.
Steve försvann, och bäst det var hördes ljudet
af en säckpipa derute i salen, uppmanande sällskapet
att börja roligheten.
“Piano, piano, min gubbe, du spelar förträffligt,
men du gör ett alldeles förbannadt oväsen/’ ropade
onkel Jem, med händerna för öronen, ty denna talang
var något fullkomligt nytt för honom, och gjorde ho-
nom “helt yr i mössan," som han uttryckte sig.
Steve surrade derför så sakta han kunde en
Highland Fling, och de andra gossarna dansade den
inför en krets af beundrande anförvandter. Men
kapten Jem var en äkta sjöman och kunde följakt-
ligen inte stå fåfäng, när något roligt var på färde.
När således Steve miste andan, och ej förmådde pipa
längre stälde han sig midt i salen och ropade: “Hvem
vill dansa “sjömansdansen" med mig?" Han väntade
dock ej på något svar, utan började hvisla melodien
dertill så inbjudande, att Mrs Jessie sprang fram,
skrattande som en ung flicka, och började dansen med
honom. Eosa och Charlie intogo sina platser bakom
dem, och så dansade do med en färdighet och ett
lif, som inspirerade alla de andra, så att de föllo in
i dansen den ena efter den andra.
Detta var en storartad början, och derpå följde .
åtskilliga andra danser, innan någon ville visa sig
trött. Afven Fun See utmärkte sig och valdo till
sin moitié tant Plenty, som han beundrade storligen,
såsom varande den fetaste af damerna i sällkapet;
ty ju fetare en skönhet är i hans land, desto bättre.
Den glada gumman förklarade sig oändligt smickrad
af hans beundran, och gossarna skrattade så godt åt
hennes öfverraskning, när den lille kinesen fick tag
i henne under misteln, och stälde sig på tårna och
sträckande på sin lilla kropp allt hvad han förmådde,
helt ridderligt kysste hennes frodiga kind. Huru hans
’ små ^svarta ögon lyste af förnöjelse öfver denna be-
drift! Det var Charlie som uppmuntrat honom dertill,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
