Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Förlikningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
mig det!“ bad Rosa och qvarhöll den hand i hvilken
hon Ögonblicket förut lagt penningarna.
. väl, jag lofvar det. Det har nog grämt
’f,g ä,ng tld> att jag gjort det, men jag blefnarrad
dertill. Tack ska du ha, kusin, det var riktigt bra
det der, sade Steve och gick derpå brådskande ut.
Rosa hade beslutat, att blifva fredsstifterska och
vantade nu blott på ett tillfälle. Det yppade sig
också innan kort. &
Hon hade tillbragt en dag hos tant Clara, som
hatt htet ungdom hos sig och äfven bjudit Rosa, ty
hon tyckte att det var hög tid att hennes brorsdotter
bekämpade sin blyghet och började deltaga i säll-
skapshfvet. Middagen var slut och sällskapet hade
begifvit sig hem.^ Tant Clara livilade sig, innan hon
begaf sig bort på en aftonbjudning och Rosa väntade
pa, att Charlie skulle komma och följa henne hem.
Hon satt alldeles ensam i det eleg’anta förmaket
och tyckte att hon var ovanligt nätt och väl klädd,
ty hon hade sin bästa klädning på sig, guldsnodder
i håret, hvilka hon för tillfället fått af sin tant, och
en rosenknopp var fästad vid hennes skärp, alldeles
som hon sett, att den vackra Miss Yan Tassel brukade
ha, som beundrades af alla. Hon hade bredt ut sin
klädning, sa att den skulle taga sig så fördelaktigt
ut som möjligt och satt tillbakalutad i en beqväm
stol och beundrade sina egna fötter, som pryddes af
ett par nya skor med ofantliga rosetter.
Plötsligen kom Charlie in med vårdslös hållning
och ett besynnerligt sömnigt utseende, tyckte Rosa.
Da han varsebiet henne, ryckte han likväl upp sig och
sade, med ett leende, som slutade med en gäspning:
“Jag trodde, att du var hos mamma, och der-
före tog jag mig ett ögonblicks lur, sedan jag hade
följt hem de der flickorna. Men nu står jag till din
tjenst, Rosamunda, när helst du behagar."
“Du ser ut som om du hade hufvudvärk. Om
sa är, så bry dig inte om mig. Jag är inte alls rädd
a‘J springa hem ensam, det är ja så tidigt ännu,“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
