Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
blicken på ljuset och lät sången välla fram ur sitt
bröst lika enkelt och jublande som lärkan, då hon
sväfvar högt upp emot skyn.
«På min heder, Alec, detta är en sång som ryc-
ker -hjertat ur bröstet på en stackars man!" utropade
onkel Mac, torkande sig i ögonen efter en af dessa
gamla ballader, som aldrig bli utnötta.
«Ja, det är så det bör vara!" svarade Dr Alec
förtjust.
«Och så är det också," tillade Archie för sig
sjelf; och han hade rätt, ty just i detta ögonblick
blef han kär i Phebe: Precis i det ögonblicket, och
han skulle ha kunnat säga tiden på minuten: ty
klockan en qvart öfver nio tyckte han blott, att Phebe
var en mycket älsklig ung flicka; tjugo minuter öfver
nio ansåg han henne för den mest förtjusande qvinna,
han någonsin sett; tjugofem minuter öfver nio, och
hon var en engel, som med sin sång beröfvat honom
hans hjerta, och klockan half tio var han en förlorad
man, som hon så tjusat, att ingen räddning mera var
möjlig för honom. j
Om någon hade omtalat detta förvånande faktum,
skulle ingen ha trott det, och likväl var det fullkom-
ligt sant, och den allvarlige, arbetsamme Archie upp-
täckte plötsligen till sin förvåning, hvilket haf af
kärlek och poesi, som slumrat på botten af hans hjerta.
I början hade han ej rätt klart för sig hvad
som försiggått inom honom och satt der alldeles för-
bländad samt hvarken såg eller hörde något annat
än Phebe, under det att det intet anande föremålet
tyckte att det fattades något i det beröm man slösade
på henne, och som hon med så mycken blygsamhet
emottog — derföre att mr Archie ej yttrade ett ord.
Detta var en af de märkvärdigheter som inträf-
fade denna afton; en annan var, att Mac sade Rosa
en komplimang, hvilket var något så högst ovanligt
och oerhördt, att det gjorde stor sensation, ehuru det
ej var någon annan än hon som hörde det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
