Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
att han ej hade några egennyttiga planer med afse-
ende på hennes besvärliga förmögenhet.
Charlie hade antagit ett tankfullt utseende och
fästade sina vackra ögon på henne med ett uttryck
af ömhet och beundran, som kom henne att le, oak-
tadt alla bemödanden att låtsa, som om hon ej märkte
det. Hon var både road och förargad öfver hans
tydliga önskan att påminna henne om vissa sentimen-
tala tillfällen under sista året af hennes vistelse i
hemmet, och hans bemödanden att förvandla hvad
hon ansett för ett barnsligt skämt till ett romantiskt
allvar. Detta behagade henne ej, ty ehuru ung hon
var, hade hon dock mycket allvarliga idéer i fråga
om kärlek och ämnade ej tillåta sin vackre kusin
ens den allra oskyldigaste kurtis.
När Charlie således såg, att hon ej frågade efter
hans blickar och åtbörder, ämnade han taga humör;
men då började Phebe sjunga, och då glömde han
allt annat för att blott öfverlemna sig åt sin beundran.
Alla blefvo slagna med förvåning, ty två års under-
visning af utländska mästare i förening med många
års musikstudier i hemmet hade gjort underverk, och
den vackra rösten, som förr brukade drilla så gladt
öfver kittlar och grytor, ljöd än stark och klangfull,
än mild och vemodig och smälte stundom bort i de
ljufvaste toner, som oemotståndligt genomträngde
åhörarnes hjertan. Rosa, som ackompanjerade värin-
nan, strålade af stolthet och glädje; ty Phebe var
nu i sin egen verld, — en skön verld, dit intet föröd-
mjukande minne af fattighuset eller köksspiseln kom
att störa henne; en lycklig verld, der hon var helt
och hållet oberoende och äfven kunde beherrska
andra genom makten af denna sin sköna naturgåfva.
Ja, nu var Phebe i sitt rätta element, hvilket
tydligen visade sig i den förvandling, som försiggick
med henne, vid första tonen af hennes sång. Hon
var ej längre tyst och blyg, ej längre blott bilden af
en vacker flicka, utan en blomstrande qvinna, full af
lif och vältalighet, då hon hopknäppte händerna, fäste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>