Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
behaglig att skåda, och således tror jag nog, att jag
kommer att tycka om henne. Hvad dig beträffar, så
har jag ju hjelpt till med din uppfostran, och derföre
är jag mycket intresserad af att se hur du artar dig.
Jag var rädd, att den främmande polityren skulle ’
förderfva dig, men det tror jag ej att den gjort. I
sanning, jag finner dig hittills mycket tillfredsställande.
Jag vet verkligen inte riktigt hvari behaget ligger;
det måtte vara trollmakten af inre skönhet, efter som
du påstår, att du ej har någon till det yttre.” :
Mac såg på henne med ett inmarigt leende på
läpparne men en så vänlig blick bakom glasögonen,
att hon fann mycket behag i både orden och blicken
och svarade muntert:
«Jag är glad, att du gillar mig och mycket
tacksam för den vård du egnat min tidigare ungdom.
Jag hoppas, att jag skall göra dig heder och att du
fortfarande må hålla en vaksam hand öfver mig, ty
jag är mycket rädd att jag skall bli bortskämd ibland
er alla." ;
«Jag skall hålla ögonen på dig, med ett vilkor,”
svarade hennes unge mentor.
«Och hvad är det?"
<Om du ämnar ha en mängd tillbedjare omkring
dig, så tvår jag mina händer. Blir detta ej fallet,
så skall jag troget stå vid din sida.’’
«Du måste bli min väktare, som håller dem på
afstånd, ty jag vill inte ha några ännu så länge, och
oss emellan sagdt, så tror jag inte, att jag behöfver
frukta att få några alls; när det blir bekant, att jag —
är litet emanciperad. Denna omständighet skall jaga
de flesta män på flykten,” svarade Rosa, som, tack -
vare Dr Alecs uppfostran, ej slösat hvarken tid eller -
tankar på denna narraktiga kurtis med hvilken så
många unga flickor öda bort sin ungdom,
<Hm! det tviflar jag verkligen på,” mumlade
Mac och betraktade den unga flickan framför sig.
Hon såg på intet vis obehagligt emanciperad ut, och
bon var vacker, i trots af sitt blygsamma förnekande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
