- Project Runeberg -  Rosen i blomning /
76

(1877) [MARC] Author: Louisa May Alcott Translator: Bertha Sandlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

76

a «Jag andas åter, det var min far.

«Var nu inte tokig. Ja, visst var det han, och
I han gjorde allt hvad han kunde för att göra mitt
É besök angenämt. Jag skulle önska, att du reste till
Ä honom, som en god son, i stället för att gå här och göra

fd ingenting." |
kr «Detta är hvad onkel Mac ständigt predikar för |
f mig, men jag tänker inte låta tvinga mig att laga

oket på mig, förrän. jag fått svärma omkring litet
först," mumlade Charlie.

«Men om du svärmar i orätt riktning så blir det

dig’ kanske ganska svårt att vända om igen," sade
/ Rosa med allvar.
«Tet har ingen fara, om du har ögonen på mig
såsom du tyckes ha lofvat, att dömma af de tack-
; sägelser du får i denna biljett. Stackars gubbe, jag
skulle verkligen gerna vilja träffa honom, ty det är
nära fyra år, sedan han var hemma sist, och han har
säkert blifvit gammal.”

Charlie var den enda af gossarna, som någonsin
kallade sin far "gubben". Kanske var det derföre,
att de andra kände och älskade sina fäder, då han
pe deremot högst sällan sett sin far, som detta mindre
| vördnadsfulla namn kom lättare på hansläppar; äfven
Tr ulfärdade fadern gerna befallningar och fordrade löf-
ten, hvilka sonen ofta harmades öfver och ännu oftare
: alls icke frågade efter.

: Rosa hade redan för länge sedan upptäckt, att
onkel Stephen fann hemmet så obehagligt genom sin
fö hustrus kärlek för sällskapslifvet, att han föredrog att
ev göra sig till en frivillig landsflykting, och tog affä-
i rerna till en förevändning för sin allt mer och mer
förlängda frånvaro. Hon tänkte på detta, då hon såg
kusinen vända och vrida på ringen med ett plötsligt.
allvar, som anstod honom särdeles väl. Hon trodde
att ögonblicket var gynsamt och sade derföre allvarligt: —
<Ja, han har verkligen blifvit gammal. Goda

co

Charlie, tänk i detta fall mera på din pligt än på —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:08:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alrosen/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free