Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kué
ditt nöje, och jag är öfvertygad, att du aldrig skall
ångra det."
Vill du att jag skall resa?’ frågade han hastigt.
"Jag tycker, att du dör göra det."
"Och jag tycker, att du vore bra mycket älsk-
värdare om du inte alltid bråkade så mycket om hvad
som är rätt och orätt. Men detta har du lärt af on-
kel Alec, på samma gång som alla hans andra be-
synnerliga idéer.’’ Äl
"Det gläder mig, att han lärt mig det! utro-
pade Rosa med värme; men hon hejdade sig strax
och sade med en tålig suck:
"Du vet väl, att qvinnorna alltid önska, att de
män de fråga efter skola bli fullkomligheter, och att
de ej kunna låta bli att försöka göra dem dertill.”
Ja, det är sant, och vi borde verkligen vara
riktiga englar, men jag är fullt och fast öfvertygad
att, om vi voro det, så skulle de älskliga varelserna
ej tycka hälften så mycket om oss. HEller hvad tror
du?" frågade Charlie med ett inställsamt leende.
"Kanske inte; men detta är att kringgå ämnet.
Vill du resa, Charlie?" var Rosas mindre kloka fråga.
"Nej, det vill jag intel!"
Detta var tillräckligt afgörande, och en obehag-
lig paus följde, under hvilken Rosa knöt ett band i
hårdknut och Charlie undersökte lådans innehåll med
mera ifver än intresse.
"Ah, se här en liten småsak, som jag gaf dig
för en evighet sedan!" utropade han plötsligen i en
förnöjd ton, och höll upp ett litet agathjerta hängande
vid ett urblekt blått band. Vill du låta mig taga
tillbaka stenhjertat och skänka dig ett af kött och
blod i stället? frågade han halft på allvar, halft på
skämt, drifven dertill af de minnen den lilla gåfvan
framkallade.
"Nej, det vill jag inte!" svarade Rosa tvärt,
högst missnöjd med den ogranlaga och djerfva frågan.
Charlie såg ett ögonblick litet förlägen ut, men
hans naturliga sorglöshet gjorde det lätt för honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
