Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
vid min sida i nödens stund och hindrade tant Jane
att göra mig splitter galen med sina råd. Jag skall
aldrig glömma detta, och jag brann af längtan att
på något sätt komma i tillfälle att få räcka honom
en hjelpsam hand; men han bad mig låta honom sköta
saken på sitt eget vis, och att döma af hvad jag kan
se, så tyckes han verkligen förstå sig mycket bra
derpå,’ tillade Archie, förtjust öfver att få tala om
kärleksaffärer med den älskade.
"Den kära lilla Rosa! Nå, hur bär hon sig åt
då?” frågade Phebe, som längtade så mycket att få
höra litet om denna angelägenhet, men var alltför
grannlaga att vilja fråga Rosa sjelf derom, ty hon
mindes hur vänskaplig Rosa varit emot henne under
hela tiden, ej minst derigenom, att hon iakttagit full-
komlig tystnad, den största uppoffring en qvinna kan
göra vid dylika intressanta tillfällen.
"Ah hon är så mild och blyg och älsklig. Jag
försöker låta bli att gifva akt på henne, men på min
heder jag kan det ibland, ehuru hon är så listig’,
som ni flickor bruka säga. När jag lemmar henne
ett bref ifrån Mac, anstränger hon sig så, för att inte
visa, huru glad hon blir, att jag har svårt att afhålla
mig från att skratta och tala om för henne, att jag
har reda på alltsammans. Men jag visar mig så
allvarlig som en -domare och så dum som en uggla
vid dagsljus, och hon njuter af sitt bref i lugn och
ro, och inbillar sig, att jag är så upptagen af min
egen kärlek, att jag är blind för hennes."
"Men hvarföre reste Mac egentligen? Han säger,
att det är föreläsningarna som dragit honom hit, men
jag är öfvertygad om, att han har något annat I sin-
net, ty han ser stundom så utomordentligt lycklig ut.
"Jag ser honom inte ofta, men när jag någon gång
träffar honom, visar det sig tydligt, att han alls inte
är samma Mac, som jag lemnade för ett år sedan,"
sade Phebe och vände nu om för att begifva sig till
hemmet, ty både klokheten och pligten förbjödo henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
