Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. kap. Små pilgrimer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med att bete dig som en pojke och att agera bror åt oss flickor,“ sade Betty, i det hon med en hand, som all verldens diskande och dammande ej kunde göra omild, drog Hannas lurfviga hufvud ner i sitt knä.
“Hvad beträffar dig, Amy,“ fortfor Margret, “så är du aldeles för besynnerlig och tillgjord. Det kan väl se kostligt ut nu, men du växer till och blir en gång en liten tillgjord gås, om du inte ta’r dig till vara. Jag tycker om ditt städade skick och ditt vårdade sätt att uttrycka dig, men dina galna ord äro lika litet på sin plats som Hannas fula uttryck.“
“Om Hanna är en pojkflicka och Amy en gås, hvad är då jag, om jag får fråga?“ inföll Betty, färdig att taga sin beskärda del af Margrets moralpredikan.
“Du är ett älskligt barn och ingenting annat,“ svarade Margret innerligt; och ingen motsade henne, ty “Råttan“ var hela familjens gunstling.
Då unga läsare tycka om att veta “hur folk ser ut“, begagna vi oss af detta ögonblick för att gifva dem en liten kort beskrifning på de fyra systrar som sutto der tillsammans i skymningen under det Decembersnön föll sakta och lugnt utanför och eldbrasan sprakade hemtrefligt inomhus. Rummet der de befunno sig var gammalt men trefligt, ehuru golfvet var litet murket och möblerna mycket simpla. Två vackra taftor prydde väggarne, en boksamling syntes på en hylla i ett hörn, prestkragar och törnrosor blommade i fönstren, och allt derinne andades den innerligaste hemtrefnad.
Margret, den äldsta af de fyra, var en sextonårig, ganska täck flicka med godt hull och ljus hy, stora ögon, rikt och silkeslent svart hår, vacker mun och hvita händer, hvaröfver hon var smått fåfäng.
Den femtonåriga Hanna var mycket lång, mager och mörk samt kom hvar och en som såg henne att tänka på en fölunge, ty hon tycktes aldrig veta hvar hon skulle göra af sina långa ben, hvilka jemt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
