- Project Runeberg -  Unga qvinnor, eller Margret, Hanna, Betty och Amy. En tafla ur lifvet i hemmet /
82

(1871) [MARC] [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. kap. Betty finner palatset Prydelig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sånger som hon fann på notstäliaren ditlagts enkom
för henne; och då hr Laurence talade om musik i
hennes mors hus, tänkte hon endast på hur snällt
det var af honom att sysselsätta mig med hvad som
roade henne så mycket. Sålunda njöt hon för sig
sjelf i fulla drag och fann — hvilket ej alltid brukar
vara förhållandet — att hvad som beviljats henne
var allt hvad hon önskat sig. Måhända var det
derfor att hon var så tacksam för denna lycka som en ännu
större blef henne beskärd; i alla fall förtjenade hon
båda.

“Mamma, jag har tänkt göra ett par tofflor åt
herr Laurence. Han är så snäll mot mig att jag
måste visa min tacksamhet derför, och det kan jag
inte på något annat sätt. Kan jag göra det?“ sade
Betty några veckor efter sedan herr Laurence
fram-stält sitt anbud.

“Ja, mitt barn, det kan du, det är ett passande
sätt att tacka honom, och säkert skall han tycka om
det. Flickorna skola hjelpa dig med dem, och jag
skall köpa hvad som behöfs,“ svarade fru March, som
med synnerligt nöje gaf sitt bifall till Bettys begäran,
emedan denna så sällan bad om någonting för egen
räkning.

Efter många allvarsamma öfverläggningar med
Margret och Hanna, bestämde man mönstret, köpte
hvad som erfordrades och började arbeta på tofflorna.
En knippa penséer i allvarliga men likväl glada
färger på purpurbotten förklarades vara det vackraste
och bäst passande, och Betty arbetade både bittida och
sent, endast med afbrott då några större svårigheter
mötte. Hon handterade nålen snällt och flinkt och det
dröjde ej länge förrän tofflorna voro färdiga.
Der-efter skref hon ett kort och okonstladt bref, hvilket
med Lauries tillhjelp en morgon insmugglades i herr
Laurcnces arbetsrum och lades på skrifbordet innan
han hunnit stiga upp.

Sedan Betty väl fått sin gåfva färdig och tillstäld
herr Laurence, afvaktade hon livad som skulle komma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alungaq/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free