- Project Runeberg -  Unga qvinnor, eller Margret, Hanna, Betty och Amy. En tafla ur lifvet i hemmet /
172

(1871) [MARC] [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. kap. Camp Laurence

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den genom staden, derunder såg lian sig om åt alla
sidor i förhoppning att för honom skulle visa sig ett
vackert ansigte, som han många gånger sett i
drom-men men aldrig skådat i verkligheten. Ln dag, da
han red utför en folktom gata, såg han ett älskligt
ansigte i ett af fönstren i ett förfallet slott. Han biet
utom sig och frågade hvem som bodde i det gamla
slottet, hvarpå man svarade honom att några prinsessor
sutto fängslade der genom förtrollning och spunno
dagarne i ända för att samla pengar att kopa sig
friheten. Riddaren önskade lifligt att befria dem, men
han var fattig och kunde endast rida förbi slottet
hvarje dag, sökande att upptäcka det ljufva ansigtet
och längtande att få se det i solskenet. En dag
bultade han på porten; den flög upp och han sag — “
“en hänförande skön dam, hvilken med ett anskri
af förtjusning utropade: “Ändtligen! Ändtligen 1 “
fortfor Kate, som läst franska noveller och intagits af
beundran öfver stilen i dem. — “Det är hon!“ utbrast
grefve Gustaf och störtade i ett antall af förtjusning
till hennes fotter. — “O, stig upp!“ sade^ hon och
räckte honom en hand, bländande hvit sasom den
skönaste marmor. — “Aldrig, förrän ni säger mig
hur jag skall kunna befria er!“ bedyrade riddaren
liggande qvar på knä. — “Ack, mitt grymma öde
dömer mig att qvarstanna här tills min tyrann äi
förgjord. “ — “Hvar är den uslingen ?“ — “I Guk
salen. Gå, tappra hjerta, och rädda mig från för
tviflan.11 — “Jag lyder och återvänder sasom segrare
eller dör!“ Med dessa gripande ord störtade hai
bort, och kastande upp dörren till Gula salen, ämnade
han inträda, men i detsamma fick han

“ett bedöfvande slag af det stora grekiska lexi
konet, hvilket en gammal gubbe i svart drägt slun
gade mot honom,“ inföll Edvard. “Genast hemtade sij
herr Hvad-heter-han, kastade tyrannen ut genom fön
stret och skyndade att segrande återvända till sin dan
men han fann dörren stängd, slog sig för pannan, re
ned gardinerna, gjorde deraf en repstege, kom halfväg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alungaq/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free