Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. kap. Bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingen talade mycket, men då afskedsstunden
närmade sig ocli man väntade pa vagnen, sade fm
March till flickorna, som sysslade omkring
henne-en med att lägga ihop hennes sjal, en med att slata
ut hattbanden, den tredje med att sätta på henne
ytterkängorna och den fjerde^ med att spänna
res-remmen om hennes andra smasaker :
“Barn, jag lemnar er i Elsas vård och hr
Lau-rences beskydd; hon är troheten sjelf och vår gode
granne skall vaka öfver er sasom vore ni hans egna
barn. Jag känner mig icke orolig för er, men jag
är rädd att ni taga er för häftigt af denna sorg.
Sörj en icke när jag är borta och tron icke att I
kunnen trösta er genom att göra ingenting och söka
glömma. Bortfaren med ert arbete som vanligt, ty
arbetet är en välsignad tröst. Hoppens, arbeten flitigt
och ihågkonnnen, hvad än ma hända, att I aldiig
kunnen blifva laderlösa. “
“Ja, mamma. “
“Var förståndig, Margret, och vaka ötver dina
systrar, fråga Elsa till råds och gå till hr Laurence,
om du skulle komma i förlägenhet för någonting.
Var undergifven, Hanna, lat dig ej öfvermannas af
förtviflan och handla aldrig öfveriladt; skrit ofta till
mig och var min modiga flicka, som alltid är redo
att hjelpa och glädja oss alla. Trösta dig, Betty,
med din musik ocli uppfyll troget dina små husliga
pligter; och du, Amy, hjelp alla du kan, vai lydig
och låt freden ej bli störd i hemmet.“
“Det vilja vi, mamma. “
Bullret af en framkörande vagn kom dem alla
att spritta till och lyssna. Det var ett svart
ögonblick, men flickorna stodo sig tappert: ingen grät,
sprang sin väg eller lät höra nagon klagan, ehuru
deras hjertan voro mycket beklämda, da de sande
ömma helsningar till fadern att det var för tidigt
för honom att öfvergifva dem. De kysste innerligt
sin moder, hängde sig smekande last vid henne och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
