- Project Runeberg -  Unga qvinnor, eller Margret, Hanna, Betty och Amy. En tafla ur lifvet i hemmet /
229

(1871) [MARC] [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. kap. Bref

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligt vigtiga. Då några af dessa bref voro ganska
karakteristiska, vilja vi i inbillningen göra oss skyldiga till
en brefstöld och läsa dem:

“Dyraste moder!

Det är mig omöjligt att säga hur lyckliga ert
sista bref gjort oss, ty de nyheter det bragte oss
voro så goda, att vi ej kunde annat än både skratta
och gråta deråt. Hvad hr Brooke är snäll, och så
lyckligt det är att de uppdrag han fått af hr
Laurence qvarhålla honom i mammas och pappas
närhet, då han är så nyttig för er båda. Flickorna äro
alla goda som guld. Hanna hjelper mig att sy och
envisas att få uträtta alla slags hårda sysslor.
Jag-skulle vara rädd för att hon öfveranstränger sig, om
jag icke visste att hennes “moraliska ansats“ ej räcker
länge. Betty passar regelbundet som klockan pa sina
göromål och glömmer aldrig hvad mamma sade at henne.
Hon är så orolig för pappas skull och ser mycket
allvarsam ut, då hon sitter vid sitt lilla piano. Amy påminner
mig litet emellanåt helt vackert om mina skyldigheter,
och jag egnar henne all den omsorg jag kan. Hon
kammar sig sjelf och jag lär henne att sy knapphål och
stoppa sina strumpor. Hon gör sitt bästa, och jag tror att
mamma vid hemkomsten skall bli nöjd med henne.
Hr Laurence vakar öfver oss som en moderlig
gammal höna, såsom Elsa säger, och Laurie är en
snäll och god granne. Han och Hanna hålla oss vid
godt lynne, och det beliöfs verkligen, ty ibland känna
vi oss alldeles öfvergifna och liksom fader- och
moderlösa. Elsa är ett riktigt helgon, hon bannas inte alls
och kallar mig alltid “mamsell Margret“, hvilket ju
är alldeles i sin ordning, och bemöter mig jemt med
tillbörlig respekt. Yi må alla bra och arbeta flitigt,
men vi längta dag och natt att få dig tillbaka. Helsa
så innerligt till pappa och var öfvertygad om min
ständiga kärlek.

Margrct.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alungaq/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free