Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. kap. Laurie ställer till förargelse och Hanna stiftar fred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och bli upplexad. Jag får ingen ro förrän jag har
honom här,“ förklarade Hanna och ämnade störta ut.
“Vänta, låt mig sköta den saken, ty det är
värre än jag trodde. Berätta alltsammans för mig,“
sade fru March i befallande ton, i det hon satte sig
bredvid Margret men likväl aktade sig för att släppa
Hanna, hvilken i sådant fall skulle ha rusat sin väg.
“Det första brefvet fick jag af Laurie, och han
såg då ut som om han inte vetat något," började
Margret utan att se upp. “Först blef jag orolig och
tänkte tala om det för mamma, men då jag sedan
kom att tänka på hur mycket du tycker om Brooke,
så trodde jag att du inte skulle bry dig om att jag
behöll min lilla hemlighet för mig sjelf några dagar.
Jag var enfaldig nog att tro att ingen visste något
derom, och medan jag gick och öfverlade- med mig
sjelf om hvad jag skulle säga, kände jag mig på
samma sätt som flickorna beskrifvas i böcker som
handla om sådana der saker. Förlåt mig, mamma,
nu har jag fått sota för min enfald: jag kan aldrig
mer se honom i ansigtet."
“Hvad skref du till honom då?“ frågade fru
March.
“Jag svarade att jag ännu var för ung att
af-göra något, att jag inte ville ha några hemligheter ,
för dig och att han skulle tala vid pappa. Jag skref
också att jag var mycket tacksam för den välvilja
ha.n visat mig och vill vara en vän för honom, men
ingenting mer, på en lång tid åtminstone. “
Fru March smålog, liksom hon känt sig lugnad,
och Hanna klappade i händerna, dervid hon skrattande
utropade:
“Du kan nästan mäta dig med Karolina Percy,
som var ett mönster af försigtighet! Berätta vidare,
Margret! Hvad svarade han härpå?“
“Nu skrifver han helt annorlunda, säger att han
inte skickat mig något kärleksbref alls och att han
är mycket ledsen öfver att min okynniga syster
Hanna tillåtit sig sådana friheter , med oss. Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
