Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. kap. Laurie ställer till förargelse och Hanna stiftar fred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Ack nej, visst inte, ni är nästan alldeles för snäll
mot honom ibland och så en smula för häftig, när
han pröivar ert tålamod för mycket. Tycker ni inte
sjelf så med?“
Hanna var fast besluten att söka nå sitt mål
och försökte att se fullkomligt lugn ut, ehuru hennes
röst darrade lindrigt vid uttalandet af de sista djerfva
orden. Till hennes stora glädje och öfverraskning
kastade den gamle herrn endast sina glasögon häftigt
på bordet och utropade öppenhjertligt:
“Hi har rätt, min flicka, jag är för häftig ibland!
Jag älskar pojken, men han frestar stundom mitt
tålamod öfver höfvan, och jag vet inte hur det
kommer att sluta, om det skall fortfara på samma sätt
som hittills. “
“Det skall jag säga er — han rymmer sin väg.“
Hanna ångrade dessa ord i samma ögonblick hon
sade dem; hon ville varna den gamle herrn genom
att låta honom förstå att Laurie icke skulle fördraga
för mycket tvång, och hon hoppades att farfadern
sedan skulle ha litet större öfverseende med sonsonen.
Den iifliga färgen i hr Laurences ansigte
försvann plötsligt; han satte sig, kastande en bedröfvad
blick på det porträtt af en vacker man som hängde
öfver lians skrifbord. Det var Lauries fader, som
rymt bort i sin ungdom och gift sig mot den
despotiske gamle mannens vilja. Hanna förestälde sig
att den gamle nu erinrade sig och ångrade flydda
dagar, och hon önskade att hon styrt sin tunga bättre.
“Han skall inte göra det förrän han inte kan
stå ut längre och hotar bara dermed när han blir
trött på att läsa. Ofta tycker jag också att jag skulle
vilja göra på samma sätt, i synnerhet sedan mitt
hår blef afklippt; om ni derf r en vacker dagi skulle
finna oss borta, kan ni låta efterlysa två gossar och
spana efter dem på skeppen som segla till Indien.“
Hanna sade detta skrattande och hr Laurence
såg ut som om han känt sina farhågor minskade och
uppfattade synbarligen det hela såsom ett skämt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
