Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det sista slaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Några minuter senare återförenade han sig med de
båda unga männen och sade till dem:
”Jag har fått upp Torrès’ spår!”
”Han är der!” utbrast Benito.
”Nej, han har gått ut, och man har sett honom styra
kosan nedåt Amason-floden.”
”Framåt!” svarade Benito.
Man måste nu återvända till floden, och kortaste
vägen dit var att följa rio Negros venstra strand ända till
dess mynning.
Benito och hans kamrater hade snart lemnat de sista
husen i staden bakom sig och följde stranden men togo
likväl en omväg för att icke blifva sedda från jangadan.
Slätten var öde vid denna tid på dagen.
Blicken kunde se långt ut öfver denna rymd, der de
odlade fälten hade trädt i stället för de forna skogarna.
Benito talade icke; han skulle icke kunnat säga ett ord.
Manoel och Fragoso respekterade hans tystnad.
Sålunda gingo de alla tre, sågo spejande omkring sig,
genomströfvade hela sträckan från rio Negros ända till
Amason-flodens strand.
Tre qvarts timme efter sedan de lemnat Manao hade
de ännu icke upptäckt något.
En eller två gånger påträffade de negrer, hvilka
arbetade i jorden.
Manoel frågade dem, och en neger sade honom
slutligen att en man liknande den beskrifne hade gått der förbi
och begifvit sig mot den vinkel, som bildas af de båda
vattendragen vid deras sammanflöde.
Utan att fråga vidare, ilade Benito, gripen af en
oemotståndlig rörelse, framåt, och hans båda följeslagare måste
skynda sig, så att han icke skulle lemna dem för långt
bakom sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
