Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slägte, att i den goda dagen samla ett förråd för den
onda. Nöden är en husbonde ännu hårdare i nådens än i
naturens rike. Det är ej godt att stå obeväpnad, när
vreden rustar sig att göra byte. Varom varsamme emot
förströelserna; ju mer vi hålla våra sinnen i tukt, ju lättare
blir insamlingen. Älskom derföre den yttre ensligheten,
såsom ett medel att hinna till den inre. I umgänget
kring-löper vanligen månget fåfängt ord och någon skadlig bild
stannar qvar i sinnet Den, för hvilken sällskapslifvet är
ett behof, drifveg vanligast dit af sinnenas kättja och
mycken brist på inre tillflygt. Att förblifva hemma hos sig
sjelf är säkrast både i det yttre och i det inre.
Framför allt vaktorn oss för all verkhelighet i bönen. Vi hafva
intet att ställa fram inför Gud annat än vår nakenbets
blygd. Affällige barn, som vreden gjort arflöse, inneslutom
oss ödmjukt uti Jesu Christi Öfverstepresterliga förbön, att
Fadrens barmhertighet må upptaga oss bland de ringaste
af hans legohjon. När man klagade för den gamle vise
öfver torrhet i bönen, svarade han: låtom oss söka Gud
för hans egen skull, ej för gåJvornas. Nåden är oss oftast
närmast, då vi minst känna den. Gud hushållar mången
gång med^ sin nåd, att vi ej må förspilla den i andelig
vällust. På känbar sötma är sällan att lita. Den är ofta icke
annat än yttre förlustelse i sinnena. Lika osäkra äro
syner, hänförelser och uppenbarelser; den som fäster sig
der-vid har sällan gåfvor att pröfva andarne. Afdöendets och
trons dunkla väg är torr och öde, men leder deremot rakt
åt målet Sökom ej att komma fortare än Gud vill. Ett
steg framåt i vår egenhet gör ofta, att vi måste taga flere
tillbaka. Att vara nöjd med hvad Gud gifver, äfven det
ringaste; att.tillväxa i hans ordning, icke efter egen
lystnad; att älska enfalden och se Gud och nästan endast med
kärlekens öga, att, med ett ord, vara ett blindt och
viljo-löst verk i hans hand, det är och förblifver vishetens
hemlighet och vårt högsta syftemål på fullkomlighetens väg.
§ 24. 1 detta kärleksfulla, ödmjuka och insamlade
sinne utbildade sig mer och mer genom korsets rening denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
