Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i sin kallelses ordning och med undergivenhet emottaga
sk ickeisen af Guds Försyn, sådan den ögonblick för
ögonblick företer sig. Denna gåfvornas rikedom gaf äfven hans
tal ett flödande behag; antingen det var bemängdt med
vis-, hetens milda allvar, bestraffningens fina salt, kärlekens
balsam eller tröstens olja, utgick det alltid af samma trogna
lärorika tolk, af sanningens och visdomens ande.
§ 25. Vi hafva betraktat denna härliga och
uppbyggliga lefhad; vi skola ock tillägga några ord om den
trogna tjenarens stilla, lärorika död. Sedan genom hans
makas och yngre sons bortgång i början af år 1830 jorden
undangömt tvänne tunga kors i hans husliga omgifning,
gladdes vi, att han efter denna lindring i bördan ännu
några år skulle få tillhöra vårt synliga förbund, till
upp-byggelse, hugnad och tröst för oss alla. Han delade sjfelf
detta hopp med synnerlig förnöjelse. Men lifvets och
dödens Herre hade annorlunda beslutit. Samma år, som
börjat förgängelsens skörd inom hans boning, bäddade äfven
hans egen graf. Emellertid njöt han en jemn och god
helsa under våren och sommaren, med synbar förbättring i
sinnet. Men då hösten kom, började åter vedermödan med
ökad styrka använda sin sparade kraft Ett djupt i
naturen ingripande kors tillstötte. Den åldrige stridsmannen,
afdöd sig sjelf i allt annat, hade likväl ännu qvar en svag
sida i naturen; och mörkret, liksom anande dess
ömtålighet, förstod att öfverraska med sitt sista slag denna förut
länge bestormade anfallspunkt. Den hulda, älskade fadren
kunde ej glömma jemförelsen af sina tunga mödor och
deras yttre vedergällning, och såret, förbundet, men ej
he-ladt i dess djup, stod derföre i fara att förblöda, när en
våldsam hand afslet fÖrbindniUgeh. Jag känner, sade han
till sina vänner, att detta tillstånd ej länge kan fortfara:
på ett eller annat sätt slutas det snart, såsom Gud
behagar. Helsan blef någon tid vacklande. Omsider nalkades
profetian sin bedröfliga fullbordan, och sotsängen måste
intagas. Detta skedde söndagen den 19 december. Den
sista sabbaten på jorden skulle besegla själens invigning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
