Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för den eviga. Den tillkallade läkaren npptäckte genast,
att nerfslag förlamat hägra sidan, och förklarade med
rö-relse, att förmågan af hans konst hade upphört. Sedan
tisdagen gjorde talorganerna ej mer sin fulla tjenst. En
darrande välsignelse, som sväfvade öfver den åldriges
läppar till en huld välgörarinna, slutade omsider de tusende
han på jorden uttalat. Ännu några afbrutna ord af den
fromme Arnd’s bekrtnta sommarqväde voro lofsångens och
tacksägelsens sista ljud. Sedan röjde det kärleksfulla
l\jer-tat några bemödanden att uttrycka sig, men förgäfves. Det
blef tyst i förgårdarne. De iharmoniska stämmorna från
den inre helgedomen hördes ej mer. Den inre jättekraften
kämpade med synbar seger mot förgängelsen, och döden,
sjelf häpen öfver sin vanmakt, måste omsider för kärlekens
öfvervälde böja den stolta lian. Nu utlyste denne ljusets
konung sin högtidsfrid och ingen fientlig kraft vågade mer
röra sig vid den helgade själens skilsmessa från hennes
förgängliga hydda. Blott en djup suck förmärktes, till tec- ■
ken, att hon sjunkit undan och inneslutit sig i den
himmelska Fadrens händer. I det milda anletet såg m^n ej
någon död eller förvandling; der röjdes blott detta
lefvan-de uttryck af evighetens sällhet och frid, som den
förlossade anden qvarlemnat. På S:t Catharinae församlings
kyrkogård hvila de jordiska qvarlefvorna af vår bortgångne vän,
i samma graf, som förut gömt stoftet af hans maka, fem
barn och tvänne barn abarn. äfvensom tvänne kära vänner.
En enkel sten, der initialbokstäfverna af hans namn äro
inristade, betäcker detta hvilorum. Vid denna sten skall
mången fattig och nödställd fira sorgens åminnelse,
tacksamt sorgföllig, att ej i tidens längd det kära namnet’må
varda förgätet.
§ 26. Tackom och lofvom Herran, att han låter oss
sjunga om seger i den rättfärdiges hydda. För de djupa ’
reningar han utkämpat, den höga födelsegrad han uppnått,
de härliga vittnesbörd af evighetens ljus och kraft, som
han i tiden uppenbarat: för alla dessa nådens och
kärlekens’under Gudi vare tack och lof!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
