Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mera, i Guds ögon, renas, förlikas, tillfredsställas,
rättfär-diggöras, förlossas, o. s. v., utan hon är, i Guds ögon,
renad (Jerem. 33: 8); hon är förlikt (Rom. 5: 10); hon är
rättfördiggjord (2 Corinth. 5: 21); hon är helgad (Joh. 17:
19, Ebr. 10: 10); hon är förlossad (1 Corinth. 1: 39); hon *
är frälst (Matth. 1: 21); hon är lefVande gjord (Col. 2:13);
och sålunda å Guds sida alU fullkomnade. (Joh. 19: 30.)
5:0 * Och förebrådde dem intet deras synder f hvad är det?
Svar: att Gud, enligt rättvisan, ej tillskrifver de på
Chri-stum troende syndare det, som ej mera ligger uppå dem,
ej står på deras räkning, sedan deras Medlare tagit det
på sig, utan att Han anser dem verkligen oförvitliga, rena
och fullkomligt rättfärdiga; att om Han vill förebrå
synder, måste Han vända sig till den, som har dem på sig
kastade (Es. 53: 6), nemligen enda Sonen.
Häraf följer, att ingen menniska varder utestängd från
nåd och salighet egenteligen för skulder, alldenstund allt,
hvad syndaskuld heter inför Gud, äfven den otrognes och
ogudaktiges, afplanades i Lamsens blod; utan endast
hennes bartcibUfoande från bröllopet och fadershuset, endast
hennes förakt och otro blir orsaken till hennes fördömelse.
Häraf följer, att menniskan kan nu lika väl som före
fallet blifva salig, blott hon vill; att hon endast genom otrons
förakt för Medlaren, eller såsom Jesus sjelf uttryckte det,
refter det hon icke trodde i Guds enda Sons namrC’, varder
fördömd. — Ja, af allt detta följer, att hos Gud är intet
hin-derligt för menniskors salighet; utan att man bör, man må,
och man får trösteliga framgå till nådens anammande i
Christo Jesu, så okunnig man är, så hård*) man är, så
♦)Hård? Bör då icke én rätt bättring och förkrosselse gå förut?
— Svar: just i den rätta bättringen och förkrosselsen känner man
sig hård, ogudaktig, och i allt missnöjd med sig. Men nu var
dessutom frågan här egentligen derom, att det ”hos Gud är intet
hinder-ligt för menniskors salighet”. Och nu är det ej för Gud din bättring
och förkrosselse behöfves, utan för dig; ej för att Gud skall bevekas
att gifva nåd, utan att du skall bevekas att söka den. — Gud fick
nog uti sin Sons försoningsoffer, det är vi, som behöfva förkrosselsen,
ångern, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
