Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»
Åbo finska församling, magister Carl Peter Borenius, som
dog den 28 juni 1788. Detta sorgeqyäde består af tvenne
sånger och finnes hos ref. i handskrift. Någon högre
lyftning får man ej söka i Ragvaldssons dikter. Han var barn
af sin tid. Runosången hade redan tystnat på hans
hem-’ ort, der psalmpoesin gjort sig till mönster för diktkonsten.
Dock, om man jemför Ragvaldssons skapelser med den
tidens andra poetiska alster, såsom Abr. Achrenii och Abr.
Frosteri, stanna hans sånger ingalunda i alltför stark
skugga. Bland sin tids naturskalder öfverträffade han flere.
Man kan till och med säga, att Ragvaldsson på det
andliga området blef en fader för den andliga folkpoesin, känd
under namnet af arkkiveisut, såvida hans sånger ännu
under våra dagar upplefva nya upplagor och äro omtyckte
bland folket. Om man undantager psalmboken, torde få
skrifter blifvit omtryckte så många gånger som några af
Ragvaldssons sånger, hvilka utkommit i 20 upplagor. Hans
varma och christligt fromma hjertas utgjutelser skola der?
före ännu länge anslå gudaktiga sinnen.
Men utom den religiösa grund, hvarpå hans sånger
hvila, hafva hans dikter äfven qtt annat inre värde, som
ej får förbises. Såsom bekant är, tog han af timade
gladare och sorgligare händelser sig anledning att knäppa sin
lyra. Ehuru han under sin stora bräcklighet var beroende
af andra menniskor välvilja, förnedrade han sig dock
all-drig till en låg smickrare och ödmjuk lofsångare. Guds
ära och pris ställde han alltid högst och ville föga veta
af någon rang- och ståndsskilnad bland menniskor, hvilka
alla han betraktade såsom syndens trälar. Till belysande
häraf må här anföras en parallel. Preussiske prinsen
Henrik besökte Finland och landsteg i Åbo år 1770. Detta
besök gaf magister docens Henr. Alan anledning, att till
hans mottagande författa en glädjesång (iloveisu) på finska,
och utbrista i osmakligt smicker öfver den höge resande,
såsom, att prins Henrik ej haft sin like i vapenbragder på
femtio år, att han var Europas fredsfurste, att hans
ankomst till Finland redan året förut bebådats af en komet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
